Dagens skola klarar inte att lära Ali läsa

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2016-03-16

Liberalerna: Migrationsutmaningarna för stora för kommunala skolor – nu måste staten ta över

DEBATT. Ali är en av dem som kommit nya till Sverige de senaste månaderna. Sedan hans far dog i strider mot talibanerna har Ali försörjt sin familj genom familjens enkla jordbruk. Han har odlat potatis och vete, men aldrig gått i skolan.

Ali kan inte läsa och skriva, han har aldrig gått i skolan och vet knappt hur en dator fungerar.

Maskinerna han jobbat med är långt ifrån de moderna jordbruksmaskinerna som används i Sverige.

När man vill förstå de utmaningar som Sverige står inför de närmaste åren räcker det inte att bara se på de aggregerade siffrorna, man måste också se de enskilda individerna bakom.

När man lär känna Alis och andras situation förstår man tydligt att vi behöver rätt stora förändringar på arbetsmarknad och bostadsmarknad om alla ska med. Men det allra viktigaste på lång sikt är att få till stånd förändringar av svensk utbildningspolitik.

De senaste decennierna har Sverige tappat i internationella kunskapsjämförelser. Det behövs krafttag för att vända detta. Krafttag som flera kommuner inte kommer att orka med. Skolverket visade nyligen att en delförklaring till kunskapstappet är att vi har många nyanlända. Svårast att klara kunskapskraven har av naturliga skäl de som kommer sent i grundskoleåldern och vars tidiga skolgång varit obefintlig eller trasslig.

När nu många nyanlända som Ali kommer till Sverige, blir utmaningen dubbel. Vi ska både klara ge de nyanlända en bra start och lyfta de generella kunskapsresultaten.

Med det kommunala huvudmannaskapet har vi sett stora skillnader över landet när det gäller förmågan att ge varje individ en skolgång som möter henne utifrån hennes situation och med höga ambitioner. Allt tyder på att skillnaderna blir än tydligare med den nya integrationsutmaningen.

Det finns för många kommuner som inte klarar av uppdraget att vara skolhuvudman.

Ibland beror det på ointresse och oförmåga bland kommunpolitiker, ibland på att kommunen är resurssvag.

En del kommuner är så små att de inte klarar bära den expertkunskap som krävs för att sköta skolan. Sedan skolan kommunaliserades har skolans och läraryrkets status sjunkit, fortbildning för lärare skurits ner och annat än kunskap har kommit i fokus.

Det finns mycket lite som talar för att fortsatt kommunala huvudmannaskapet är svaret på någon av de utmaningar vi nu står inför. Liberalerna var emot kommunaliseringen och vi driver på för ett modernt statligt huvudmannaskap. Med tanke på de utmaningar vi nu står inför de kommande åren är det hög tid att förbereda en snabbövergång.

Regeringen bör därför snarast tillsätta en utredning som förbereder ett nytt modernt statligt huvudmannaskap som innebär:

1. Att rektorer i kommunala grund- och gymnasieskolor blir anställda av staten i stället för av kommunerna.

Det dubbelkommando som är skolledarens dilemma, där staten bestämmer vilka kunskapskrav som ska nås, medan kommunen bestämmer resurserna, bryts därmed och vi får en tydligare styrkedja av svensk skola, vilket också ör en av de saker OECD betonat i sin åka granskningar.

2. Att lärare i kommunala grund- och gymnasieskolor blir statligt anställda.

Parallellt med det bör det finnas på plats en struktur för återkommande fortbildning och tydliga karriärmöjligheter för lärare.

3. Kommunerna blir fortsatt ansvariga för lokaler, skolskjutsar och andra kringresurser, men kunskapsuppdraget och undervisningen blir en statlig uppgift.

Det finns mycket goda skäl för ett statligt huvudmannaskap för skolan sedan länge. Att vi nu får många nyanlända elever som ska in i skolan de närmaste åren innebär sannolikt att skillnaderna mellan olika kommuners förmåga att klara skolan blir än tydligare. Det är därför hög tid att redan nu förbereda ett snabbt förstatligande av skolan.

Christer Nylander

Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.