Det är ok för vänstern med usla kvinnolöner
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-03-02
I går kom ett förslag från regeringen om hushållsnära tjänster.
Det är inget höjdarförslag, åtminstone om vi ska tro näringsminister Maud Olofsson. Men det är bättre än inget, menar hon. Självklart har regeringen bråttom med att få fram ett förslag.
Visionen att utarbetade kvinnor skulle slippa städa och baka en kaka när de kommer hem på fredagskvällen målade Maud Olofsson ofta upp i valrörelsen.
Centerledaren måste få kredit för sitt hårda arbete att lansera alliansen och i högsta grad bidra till valsegern.
Men förslaget är förstås väldigt omtvistat. Vänstern har inte rubbats en tum på decennier i sin övertygelse om att hemarbete är lika med slavarbete.
Lite märkligt är det. På 60-talet drömde arbetarrörelsen om hemmafruar. När sedan den offentliga sektorn expanderade var det viktigaste att kvinnorna fick ett jobb, att lönen sedan var urusel var helt okej.
Det är också helt okej i dag. Inget parti på vänsterkanten har på allvar tagit striden för kvinnornas löner. Men snacka går ju. I takt med att trygghetssystemen nedmonterats från 90-talet har alltmer ansvar för barn, sjuka och gamla återfallit på de redan dubbelarbetande kvinnorna. Men i propagandan mot hushållsnära tjänster är det bara överklasskärringar på Östermalm som behöver en ”piga”.
Går det att få lite nyanser i den här debatten, tro?