Vi accepterar att barn lever i fattigdom
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-02-23
Antalet fattiga barn ökar i Sverige visar en rapport från Rädda Barnen. Ökningen är inte särskilt stor, men vad gör det när drygt en kvarts miljon barn lever i fattigdom i Sverige. Tuffast har barn till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund. Flest fattiga barn finns i storstäderna.
Det mest dramatiska med Rädda Barnens larmrapport är ändå inte den ökning av barnfattigdomen de rapporterar om, utan snarare det faktum att vi i 2000-talets Sverige acceptarar att barn lever i fattigdom.
Jag blir så oerhört arg över att ansvariga makthavare år efter år accepterat fattigdomen och nu dessutom att den ökar. Vi och dom blir särskilt tydliga i ett välfärdssamhälle. För dem som redan har allt kommer det alltid mer.
I flera år har politiken gett medelklassen gräddfiler. De som är längst ner på klasstrappan finns liksom inte i sinnebilden. De är nog bara ett besvärligt problem.
Att vissa ungar lever långt under existensminimum, att de inte ens får ett par gymnastikskor och än mindre kan få komma i väg på semester tycks inte vara några större problem. När folkhemmet och tron på solidariteten försvann kom styvbarnen tillbaka.