Älvdalskan är ett språk – inte en svensk dialekt
I århundraden har älvdalska blomstrat ostört i Älvdalens socken i norra Dalarna. Även i dag uppfostras barn med älvdalska som modersmål, men deras antal minskar stadigt. Trots åtgärder för att hålla språket vid liv är dess ställning starkt hotad.
Skillnaden mellan älvdalska och svenska är större än mellan svenska och norska eller danska. Talarna växlar mellan svenska och älvdalska som mellan två skilda språk och anser själva att älvdalska är ett språk.
Numera finns det en älvdalsk ortografi och böcker tryckta på älvdalska. Med tanke på dessa faktorer anser vi att älvdalska bör betraktas som ett språk enligt Europarådets fördrag för landsdels- eller minoritetsspråk. Sverige skrev under fördraget 1999 och har numera flera minoritetsspråk, bland annat tornedalsfinska, som fram till dess hade betraktats som en finsk dialekt.
2006 träffade representanter för älvdalska Jens Orback, dåvarande statsråd för nationella minoriteter, och uppmanade honom att undersöka möjligheterna för att erkänna älvdalska som ett eget språk. Senare under 2006 uppmanade även Europarådet regeringen att undersöka älvdalskans ställning i Sverige.
Regeringen har dock inte vidtagit några åtgärder gällande älvdalska med hänvisning till att älvdalska är en dialekt. Men utan någon seriös utredning av älvdalska anser vi att regeringens respons är oseriös.
I höstas lämnade Kenneth Johansson (c) in en motion till riksdagen med syfte att undersöka huruvida älvdalska kan omfattas av Europarådets fördrag.
Härmed vill vi uttrycka vårt stöd till Kenneth Johanssons motion och uppmana riksdagen att tillämpa Europarådets fördrag på älvdalska, så att den erkänns som ett språk i Sverige. Med dessa åtgärder skulle älvdalskans fortlevnad vara tryggad även för de kommande generationerna.
Att bevara älvdalska innebär även att bevara en del av det svenska kulturarvet