Vi kan säkra tillgången på rättvisa metaller
Näringsministrar: Oacceptabla förhållanden i gruvorna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-12-04 | Publicerad 2019-11-06
DEBATT. Konsumenter och företag ska kunna välja bort elektronik och annan teknik som innehåller metaller som brutits genom barnarbete, med stort miljömässigt fotavtryck eller från konfliktområden. Sverige och Finland kommer därför gå i bräschen för en global standardisering och certifiering av hållbart producerade metaller och mineral.
Kommissionens kommande ordförande har satt upp det ambitiösa målet att EU ska sträva efter att bli den första klimatneutrala kontinenten samt att en cirkulär ekonomi är en nyckel för att utveckla Europas framtida ekonomiska modell. Tillgång till hållbara metaller och mineraler är en nyckeln till att lyckas i detta arbete.
Omställningen till ett klimatneutralt samhälle förutsätter en ökad tillgång till metaller och mineraler. Solceller, batterier till elbilar, satelliter och mobiltelefoner innehåller en stor mängd metaller och mineral så som kobolt och sällsynta jordartsmetaller.
Den förväntade ökningen i efterfrågan på kobolt för elbilsbatterier under de kommande 15 åren är nästan 2 400 procent. EU:s beräknade årliga behov av den sällsynta jordartametallen neodymium som används i elmotorer kommer också att öka med nästan 1 000 procent, samtidigt beräknas behovet av neodym för vindkraftverk att öka med 2 200 procent.
Den mycket snabbt ökande efterfrågan av dessa metaller har drivit på en produktion av råvaror i länder där det ofta saknas såväl miljöskydd som grundläggande arbetsvillkor för människor som utför arbetet, vilket resulterat i grova brott mot mänskliga rättigheter. Men den gröna omställningen och digitaliseringen av våra samhällen kan inte ske på bekostnad av miljö och och mänskliga rättigheter i andra delar av världen.
På samma sätt som man kan köpa miljömärkta råvaror som träprodukter eller hållbart fångad fisk, vill vi att konsumenter och producenter ska kunna veta och känna sig säkra på att metallerna och mineralen i mobiltelefonen eller solcellerna är framställda på ett hållbart sätt.
Vi kan lära oss av framgångsrika exempel från andra branscher. Certifiering för hållbart skogsbruk och spårbarhet utvecklades på 90-talet med bred spridning globalt. Det har blivit en självklarhet att böcker, broschyrer och publikationer har en hållbarhetsmärkning.
För metaller och mineral finns däremot i dag liten möjlighet för konsumenter och tillverkare att få kunskap om huruvida de är utvunna på ett hållbart sätt. Diamant är egentligen den enda mineralen som har ett hållbarhetssystem efter skandaler kring så kallade blodsdiamanter som understött konflikter i Afrika.
De nordiska länderna har tillgång till ett flertal av de metaller som används i ny teknik, vi har möjlighet att utvinna dessa på ett hållbart sätt och vi har en stark tradition av att stå upp för hållbarhet och mänskliga rättigheter globalt. Genom märkningssystem kan det skapas globala marknader för hållbara produkter där producenter kan få mer betalt genom att kunna visa att deras råvaror uppfyller hållbarhetskrav.
Målsättningen är att hållbarhetsmärkning också ska leda till att trycket ökar på att förbättra miljö- och arbetsvillkoren i de fattiga länder där gruvarbete idag bedrivs under oacceptabla förhållanden.
Detta är emellertid inte en fråga som kan lösas nationellt eller ens regionalt. Vi är övertygade om att en av de åtgärder som krävs är frivilliga, marknadsbaserade initiativ som kan genomföras på internationell nivå.
Tillsammans kommer Sverige och Finland nu att agera för att:
- ta gemensamma initiativ i EU, OCED och Arktiska rådet för att på global nivå skapa märkningssystem för hållbart producerade metaller och mineral.
- stärka och öka samordningen vad gäller bistånd för hållbar råvaruutvinning.
- driva hållbarhetsfrågan inom EU så att den starka miljölagstiftning vi har i nordiska länder blir en referenspunkt globalt och blir en styrka för europeisk produktion.
I dag publicerar vi den här artikeln i Sverige och Finland.
Ibrahim Baylan, Näringsminister, Sverige
Katri Kulmuni, Näringsminister, Finland
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.
