Josefsson skönmålar invandring
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-02-22
Hanna Olehäll: Är det konstigt att Sverigedemokraterna går framåt?
Det är en allmän uppfattning att det politiskt korrekta etablissemanget, landets samlade politiker- och journalistkår, ingått en överenskommelse om att sopa alla invandringsproblem under mattan och stämpla varje kritiker mot invandringspolitiken som främlingsfientlig eller rasist.
Ibland erkänner även journalister att sådana mekanismer finns bland dem. I en intervju i Helsingborgs Dagblad i fjol utmålade Janne Josefsson mediernas skildring av invandringsfrågan som det största journalistiska sveket i det här landet, i och med att det mångkulturella samhället förskönats medan människor som protesterat mot de bekymmer invandringen fört med sig stämplats som rasister.
Denna insikt har dock inte hindrat honom själv från att fortsätta vara en del av problemet i egenskap av programledare på SVT:s ”Debatt”.
Visserligen har mörkläggningen av invandringens kostnader debatterats i programmet, och Sverigedemokrater har fått medverka och ibland rentav mötts med respekt. Men bortsett från detta är programmet enkelspårigt och representativt för det politiskt korrekta etablissemanget.
Följande problem finns:
1) Programmet tar ofta upp händelser där invandrare blivit illa behandlade av svenskättade, men nästan aldrig där svenskättade blivit illa behandlade av invandrare.
Generellt sett är invandrare överrepresenterade när det gäller brottslighet, inte minst våldsbrott, och mycket av denna kriminalitet tycks främst drabba människor med svensk bakgrund. Detta har exempelvis framkommit i TV3:s ”Insiders” reportage om invandrarbrottslighet.
Men av ”Debatts” programurval att döma verkar situationen vara den omvända. En rad inslag har gjorts om negativa attityder mot invandrare inom bland annat vården och polisen.
Men ämnen som att svenska gymnasietjejer sextrakasserats av invandrarkillar i Karlskrona så att väktare fått hyras in är tydligen inte intressanta, och inte heller särbehandlingen från samhällets sida då svenskar som enda folkgrupp inte ingår i hetslagstiftningen.
2) Programmet är betydligt mer tolerant mot invandrare än mot svenskättade som uppträder illa.
När vårdpersonal eller poliser visar sig ha negativa attityder till invandrare så fördöms de, medan orsakerna till attityderna knappt diskuteras.
Men då ”Debatt” tog upp att förortsbor i Göteborg slagit ner och mordhotat oskyldiga journalister, så insinuerade programledningen att den grundläggande orsaken var att medierna svartmålat förorterna. Detta trots att Josefsson själv erkänt att medierna snarare förskönat än belyst invandringens problem.
3) Invandringen skönmålas medan man inte ens försöker förstå hur motståndarna resonerar.
Detta var i synnerhet fallet i debatten om Vellingebornas motstånd mot att ta emot så kallade ensamkommande flyktingbarn. Vad som inte framgick var att dessa ”barn” oftast är killar som uppger sig vara i övre tonåren, alltså en högriskgrupp när det gäller brottslighet. Inte heller framgick att nästan alla av dem saknar identitetshandlingar och att de därmed inte nödvändigtvis är vare sig ensamkommande, flyktingar eller barn.
Bland annat därför är kommuner i allmänhet ovilliga att ta emot just denna grupp. I stället för att belysa detta reducerades frågan till att enbart handla om ekonomi, och den enda representanten för Vellinges invandringsmotstånd som var med fick alla andra debattörer emot sig, en feg typ av debattteknik som tillämpas just mot invandringskritiker.
Frågan är vad det politiskt korrekta etablissemanget tror att man uppnår med sin partiskhet i invandringsfrågan. Är det konstigt att Sverigedemokraterna står på randen till riksdagen i ett sådant land? Många som röstar på Sverigedemokraterna är själva invandrare som tröttnat på att etablissemanget förtiger problem i deras vardag. Faktum är att en högre andel av Rosengårdsborna röstar på partiet än av befolkningen som helhet. Men sådana ämnen kommer väl inte heller med i ”Debatt”.
Hanna Olehäll