Språket nyckeln för invandrarakademiker
Debattörerna: Bra svenskundervisning borde vara en självklar
Regeringen genomför för närvarande en omfattande reformering av etableringspolitiken för nyanlända invandrare. Nyanlända ska få snabbare stöd att integreras i samhället. Det är välkommet för statistiken talar sitt tydliga språk. Det tar i genomsnitt sju år för en utrikesfödd att få arbete i Sverige och mer än 20 år att komma ikapp svenskar när det gäller att hitta ett jobb i nivå med sin utbildning. Att inte ta tillvara den kompetens som redan finns i Sverige är inget annat än slöseri. En bättre, snabbare och mer rättvis introduktion behövs.
Genomsnittsåldern för en nyanländ är 30 år. De nyanländas etablering på arbetsmarknaden är med andra ord i stora delar en fråga om ungas utanförskap. Det säger sig självt att ordentliga satsningar på någon med minst 30 yrkesverksamma år framför sig är en lönsam investering även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Men under 2000-talet har det blivit svårare för invandrade samhällsvetare att få jobb i nivå med sin kompetens. Medan de med svensk bakgrund har stärkt sin ställning har de med utländsk fått en försvagad anknytning till arbetsmarknaden. Jusek visade nyligen i en undersökning att av alla med samhällsvetenskaplig utbildning – jurister, ekonomer, systemvetare, personal- och samhällsvetare – hade 50 procent av dem med utländsk bakgrund arbetsuppgifter som krävde högskoleutbildning år 2007. Det är en minskning med sex procentenheter sedan 2001. För den svenska gruppen ökade andelen under samma period med fem procentenheter till 85 procent.
En nyckel till integration är en förbättrad språkundervisning. För en samhällsvetare är språket ett av de absolut viktigaste arbetsverktygen. Svenska för invandrare, sfi, har många gånger kritiserats för att inte hålla en tillräckligt hög standard och de åtgärder som vidtagits för att höja den är bra. Men arbetet med att förbättra sfi får inte sluta där. Vi efterfrågar en rejäl satsning på utbyggnad av yrkes-sfi runt om i landet. Det är viktigt att tidigare lära sig ”sina” yrkesbegrepp. Yrkes-sfi skulle ge en betydligt bättre individuellt anpassad språkutbildning. Ekonomer eller personalvetare behöver helt andra uppsättningar av termer och begrepp än vad exempelvis en läkare gör.
Vi är övertygade om att individen måste stå i centrum när insatserna planeras. Alla ska få det stöd hon eller han behöver. Men tillgången på yrkes-sfi är idag undermålig runt om i landet och mer än något behövs en samlad strategi och en satsning för att skapa rättvisa förutsättningar för nyanlända. För det finns redan idag flera goda exempel på yrkesanpassad svenskundervisning bland annat i Stockholm, Malmö och Västra Götaland. Tillgången på adekvat svenskundervisning i landet får inte vara beroende av eldsjälars insatser. Använd istället de goda exemplen som förebild och ta ett samlat grepp om svenskundervisningen för akademiker.
Integrationspolitiken har en historia av att ”fösa in alla i samma fålla”. På liknande sätt vill vi varna för att ställa personer med lägre utbildning och akademiker mot varandra när insatserna planeras. Båda grupper behöver insatser men av olika slag. Satsningar på yrkes-sfi eller kompletterande utbildningar får inte heller bli konjunkturstyrda så att språkutbildningar bara finns för dem som för tillfället är efterfrågade på arbetsmarknaden.
Det är en framtidsfråga för Sverige att välkomna alla invandrarakademiker, inte bara i ord utan också i handling.
Annie Johansson
Riksdagsledamot (C)
Göran Arrius
Ordförande Jusek