Guide: Så får du den bästa ostupplevelsen

helskärm

Ostintresset i Sverige bara ökar, inte minst vad gäller den svensktillverkade osten från små tillverkare. Vi tar tillfället i akt att bjuda på en liten ostnyckel – med goda dryckestips – inför vårens packade picknickkorgar och dignande ostbrickor.

Att kombinera ostar med vin är ett populärt inslag då vi vill njuta lite extra, som dessertalternativ efter maten eller bara som tilltugg till ett väl utvalt vin. Precis som det finns en uppsjö av druvor och vinstilar så finns det en mängd variationer av ostar. Det finns med andra ord ett antal fallgropar på vägen mot den ultimata upplevelsen.

Största felet

Ett av de största felen är oftast att vi sätter samman en bricka bestående av ostar från de olika ostfamiljerna tillsammans med ETT vin. Att just detta enda vin ska passa till samtliga ostar är ganska osannolikt, i synnerhet om vi dessutom väljer att plocka in en massa läckra tillbehör som marmelader, frukter, kompotter, kex med mera. Det blir som ett fyrverkeri av smaker och kombinationer som ska samsas i munhålan.

Guide: Ostar

Här är en liten guide som kan ge dig lösningen till en fantastisk ost- och vinupplevelse!

Färskost: Ofta mild och gräddig i sin smak och konsistens och med en tydlig syrlighet.

Exempel: Mozzarella, Feta, Philadelphia, Cantadou.

Getost: Finns i alla typer av ost, det vill säga färskost, lagrad hårdost vit- och blåmögelost. Getmjölken ger osten sin karakteristiska, tydliga smak och höga syrlighet.

Exempel: Chèvre (till exempel Crottin de Chavignol och Sainte-Maure).

Vitmögel: Milda och krämiga i konsistensen. Smaken påverkas av huruvida mjölken är pastöriserad eller ej. Till exempel upplevs en pastöriserad brie väldigt mild i smaken, medan en opastöriserad brie de meux har en betydligt distinktare ton av champinjoner och nötter i sig.

Exempel: Brie, camembert med flera.

Kittost: Det som kännetecknar den här typen av ostar är att de oftast har ett orangefärgat skal som smakar lite salt och har en speciell doft av stall. Halvmjuk och krämig i konsistensen.

Exempel: Münster, Port Salut & Taleggio.

Hårdost: Kallas även för pressost och har en tydlig sälta tillsammans med upplevelsen att vara fet. Smakrikheten i osten påverkas av hur länge den lagrats – ju längre lagring desto kraftigare smak och lite mer grynig konsistens.

Exempel: Gruyère, manchego, västerbotten, prästost, parmesan med flera.

Grön- och blåmögelost: För många en vågdelare, det vill säga de som älskar ostens tydliga karaktär, och de som tycker ”lite mindre” om den. Ostarnas intensiva ”personlighet” avspeglas i såväl doften som smaken, mycket umami och sälta och tydliga aromer från det mögel som tillsätts ostarna. De kan vara väldigt gräddiga och lena till torra och smuliga i konsistensen. Grönmögel eller blåmögel? Egentligen är det samma sak, bara två olika namn.

EXTERN LÄNK:
Här får du tips på vilka drycker som passar till respektive ostsort!