Annons
Populärt vin som blev till av ett misstag
I hjärtat av Valpolicella Classico-området, i den italienska byn Valgarata, ligger egendomen Luigi Righetti – en liten familjeägd vinproducent som tillverkat vin sedan tidigt 1900-tal.
Nuvarande ägaren är femte generationen Righetti. Herr Luigi Righetti själv är i 90-årsåldern men verkar fortfarande i bolaget, assisterad av sina söner och barnbarn.
Gianmaria Righetti leder vinföretaget tillsammans med sin bror Giuseppe och familjen producerar amarone, men även valpolicella, bardolino och bianco di custoza. Namnet amarone kommer från det italienska ordet “amaro”, som har betydelsen bitter. Vinet görs helt och hållet på torkade druvor och har en tydlig karaktär av körsbär och russin. Många upplever amaroneviner som söta, då de innehåller en stor koncentration av frukt och en hög alkoholhalt (15–16,5 procent).
Lagring – ett vinnarkoncept
Generellt vinner amaroneviner på att lagras några år innan man njuter av drycken, men är drickfärdiga när de släpps. Gör man rätt ska det gå att lagra vissa sorter upp till 20 år eller till och med mer.
Det var under andra världskriget som några Valpolicella-familjer började att göra amarone. Man hade via diverse experiment lyckats hitta en jäst som överlevde en jäsning som passerade 14,5 procent och det vin som tillverkades på detta vis var recioto. Ett namn som kommer från det Verona-dialektala ordet för öron. Det är också druvklasarnas öron, druvorna som sticker ut och därför får mest sol, som man har plockat för att tillverka det söta reciotovinet. Vinet har en hög restsötma och något lägre alkoholhalt, vilket är den huvudsakliga skillnaden mellan recioton och släktingen amarone della valpolicella.
Amarone ett olycksfall i arbetet
Amarone var i begynnelsen producerad “av en olyckshändelse”. När ett reciotovin skapas stoppar man jäsningsprocessen innan allt socker ätits upp, men låter man denna process fortgå tills allt socker är borta får man ett vin som är torrt och fylligt med hög alkoholhalt – amarone. De första torra amaronevinerna producerades i början av 50-talet och i dag görs inga misstag. Speciella jäststammar används medvetet för att omvandla allt socker till alkohol.
Sist att plockas
Ett torrt och fylligt rödvin som amarone hör vanligtvis hemma i mer sydliga regioner – sällan i ett svalare klimat som Valpolicellaregionen. I söderläge tillåter de längre växtsäsongerna druvorna att mogna länge på rankan. Andra sent skördade viner måste förlita sig på att botrytismögel ska torka ut druvorna och koncentrera sockret. I det unika amaronefallet är druvorna de sista som plockas i denna zon, för att därefter tillbringa de kommande tre till fyra månaderna i torkrum, där de får torka på speciella mattor. Denna metod, passito, ger ett russin som har den syrabalans som är karakteristisk för druvor från kallare klimat. Amaroneviner lagras sedan på träfat i flera år, vissa upp till fem år, innan de släpps till försäljning.
Slovensk och fransk lagring
Flaggskeppsvinet i Righetti's vingård är tillverkat av en blandning av handplockade corvina-, rondinella- och molinaradruvor. Druvorna torkas sedan i fyra månader på en speciell torkvind, där fönstren används för att styra luftfuktigheten och temperaturen. Därefter lagras vinet – halva tiden på franska fat, halva på slovenska ekfat – och får se dagsljus fyra år efter produktion.
Righetti Campolieti Valpolicella Ripasso
Vi kikar på ännu en avkomma från den italienska familjevingården, en classico superiore ripasso. Classico indikerar att den härstammar från de bästa vingårdarna i Valpolicellaregionen, de som ingick i det ursprungliga området och inte vingårdar som har "lagts till" för att tillgodose en ökande efterfrågan på vinet. Superiore är en garanti för att vinet har åldrats minst två år. Ripasso avser själva framställningsmetoden, där den pressade druvjuicen har fått jäsa ihop med resterna från produktionen av deras amaroneviner, vilket ger vinet lite mer kropp och intensitet.
EXTERN LÄNK