Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Simon, Simone

Annons

”Hittade man vin i Tutankhamons grav?”

De flesta av oss är tillbaka i vardagstillvaron igen och för egen del innebär det att det är dags att öppna upp ”Våga fråga-korgen” igen. Vilket vår sommelier Michael Anderquim har gjort också.

“En första blick på frågorna och jag anar ett kul tema. Ni är ett antal som verkar ha suttit i sommarvärmen och kuckilurat på knepiga frågor och till och med ”värdelöst vetande”. Kul tycker jag, då det också innebär att jag som vinsommelier får släppa slentriansvaren, gamla provnoteringar och vädra kunskapsbanken rejält. På köpet lär även jag mig något nytt och intressant ur vinets värld och historia.”

Camilla från Östersund skriver: ”Hej Michael, i sommar har jag och familjen semestrat i sydvästra Frankrike och bland annat stannade vi några dagar i Madiran. Där blev vi bjudna på ett fantastiskt gott dessertvin till den lokala efterrättspecialitén; en slags citronmaräng. Jag kommer inte ihåg vad vinet hette, men jag fick för mig att det gick under namnet ”Madirans vita broder” – kan det stämma, då jag inte hittar det uttrycket här hemma”?

Svar: Ja du Camilla, det var en tuff nöt att knäcka – men jag tror att jag löst gåtan: Madiran är kanske främst känt för sina karakteristiska och kraftfulla röda viner på druvan tannat. Då landar det under beteckningen Madiran AOC. När det handlar om vita viner från Madiran, torra som söta, går de under beteckningen Pacherenc du Vic-Bilh AOC, med tillägget sec om de är torra. Och just det söta vinet, som nästan uteslutande framställs på druvan gros manseng, är väldigt populärt som dessertvin med sin tropiska fruktton där ananas, aprikos och honung gifter sig fint i smakpaletten. Enligt lokala kamrater går just viner under namnet Pacherenc du Vic-Bilh ibland i folkmun under namnet ”Madirans vita broder”. 

Per-Åke från Solna frågar: “Ligger det någon sanning i att det skulle ha återfunnits flertalet krukor med vin i Tutankhamons gravkammare då den hittades 1922?”

Svar: Jösses … det är faktiskt sant! Läser man rullorna från utgrävningarna så fann arkeologerna med Howard Carter i spetsen flertalet krukor innehållandes vin. Betänk då att ”King Tutt” dog cirka 1323 före Kristus. Till historien hör också att krukorna var noggrant märkta med namn, skördeår, vinodlare och till och med region/område! Så någonstans fanns där en riktigt vass vinmakare som förstod vikten av att märka krukorna på bästa sätt, hur de smakade nästan 3200 år senare? Det vete gudarna …

Sara i Norrköping frågar: ”Finns det tyska viner gjorda på ”svart riesling”? Hon menar på att hon i barndomen hört sina halvtyska föräldrar prata om det, men kan minnas helt fel – då hon aldrig hittat något sådant vin.”

Svar: Ja, det finns det – och med det menar jag då att synonymen för den populära Champagnedruvan pinot meunier faktiskt i Tyskland och Österrike kallas för Schwarzriesling. Men, viktigt är dock att den har inget som helst släktskap med rieslingdruvan – utan är just en synonym för pinot meunier.

EXTERN LÄNK

Läs sommelierens tips på viner under 100-lappen – klicka här!

Annons: Detta är ett annonsinnehåll från vår partner. Texten är alltså ej skriven av Aftonbladets redaktion.

Publisert:

Följ ämnen i artikeln