Annons
Här produceras det svenska favoritvinet
Charm är bara förnamnet när man befinner sig i den norditalienska staden Verona. Men för varje vinintresserad är detta stopp ett måste.
Här hittar vi nämligen svenskarnas favoritvin: amarone.
Lyckliga omständigheter har satt Verona på vinkartan. Visst finns en fantastisk historia utanför vinvärlden i området. Staden är oändligt vacker, har sin personliga charm och en jättelik romersk teater dit man fortfarande kan ta sig för att avnjuta skådespel i världsklass.
Amaronevinet har ju blivit rena folkrörelsen i Sverige och gnuggar vi lite till på kartan ser vi hur flera intressanta vindistrikt och viner uppenbarar sig. Eller vad sägs om Bardolino, Valpolicella, Soave? För att nu nämna några. Samtidigt ska vi komma ihåg att vissa viner, amarone eller andra röda viner med sötma, har blivit högst kontroversiella.
‒ Jag är väldigt oroad för amaronevinernas framtid, eftersom det kommer så mycket dåligt vin där det står amarone på etiketten. Jag skulle vilja att vi hade mycket strängare regler för produktion av dessa viner, säger Sandro Boscaini, högsta ansvarig på vinhuset Masi och närmast legendar i vinvärlden.
Nej tack till Musse Pigg-viner
Hela vägen upp till Sverige har denna diskussion nått. Kanske är det till och med så att det är just den svenska marknaden som ligger till grund för tillverkning av en vintyp som ställer till oreda i vingården. Och därmed diskussionen som följd.
– En amarone är som en Ferrari, den behöver en riktigt bra förare. Man måste respektera amaronens historia och inte lansera fler Musse Pigg-amaroneviner, menar Sandro Boscaini.
På många sätt har han rätt. Om vi ser till produktionskostnaden för ett kvalitetsvin gjort på torkade druvor, måste det få kosta en del. Man kan ana, men aldrig vara säker, att billigare kopior löser tillverkningskostnaden på annat sätt. Det är viktigt att sätta vinet i ett sammanhang och veta att vi normalt betalar för produktionskostnad när vi köper ett vin.
Det kanske allra största problemet denna lösning att möta marknaden fört med sig är att det sedan en tid kommer en rad viner ”inspirerade” av amaroneviner där endast en liten del av druvorna legat kort tid på tork, alltså en helt annan och mycket billigare process än den för de klassiska amaronevinerna. Dessa viner har dessutom namn som minner om det kraftiga vinet, namn som ama amaron, amore one, amarano. Ja, ni fattar.
Unika, genuint producerade viner
Nog om detta för är vi i Verona vet vi att det finns en hel del annat vin som är bra mycket intressantare än bleka copy cats, unika viner, genuint producerade på lokala och spännande.
Ta Soave som exempel, ett veritabelt vitvinsdistrikt som gör riktigt bra viner som fungerar förträffligt på matbordet, till grillad fisk med citrussås och friska tillbehör. Druvorna här är de relativt okända garganega och trebbiano di Soave.
Det söta vinet, recioto di Soave, är en spännande upplevelse med sin komplexa ton, fina syra och bra balans, ett vin som också kompletterar det röda söta recioto-vinet från Valpolicella.
– Recioto della Valpolicella gillar jag för att det fungerar väldigt bra till choklad och det är inte helt lätt att hitta ett dessertvin som klarar chokladens smakrikedom.
Det säger Dario Pieropan, vinmakare på huset med just namnet Pieropan i Soave, ett område som fler borde upptäcka.
För visst är det så att de vita vinerna hamnat lite i skymundan på grund av amaronevinernas enorma popularitet, inte minst internationellt.
Skönt bordsvin med låg alkoholhalt
Detta gäller nu för egentligen hela regionen Veneto, eller Venetien som vi ibland skriver på svenska. Vi har ju förstås det vanliga vinet från Valpolicella, det som italienarna dricker, det röda sköna bordsvinet med betydligt lägre alkohol än sin stöddiga storebror. Dessutom med en uppfriskande torr ton med fin liten bitterhet i eftersmaken.
Jag minns en lunch för några år sedan på vinhuset Luigi Righetti, där grundaren Luigi som närmar sig 90-strecket, gnällde lite över att ingen dricker vin längre. Själv hann han dricka upp nästan en hel flaska under lunchen, en generisk valpolicella, rött, torrt, fruktigt i enklare stil. Amaronevinet som stod bredvid honom hade han inte rört.
Men Signore, försökte jag, ni har ju inte rört amaronevinet.... Hans svar kom blixtsnabbt.
– Amaronevinet? Nej, det dricker vi inte här. Det skickar vi till Sverige.
EXTERN LÄNK