Mindre kolhydrater eller mindre fett – vad är bäst?

Jacob Gudiol, leg. fysioterapeut, ger sin syn på saken

helskärm

Länge har debatten rasat kring hur fördelningen av kolhydrater respektive fett bör se ut för den som vill gå ner i vikt. Ny forskning visar dock att det snarare är valet av livsmedel som är det viktiga. Här berättar Jacob Gudiol, leg. fysioterapeut från Helsingborg, varför.

En vanlig fråga när det pratas om rätt kost för viktnedgång är mängden kolhydrater och fett – och relationen mellan dessa två. Den fördelningen kan skilja sig vitt mellan olika förespråkare som alla påstår att just deras fördelning är den rätta. Men i själva verket finns det ingenting som talar för att en viss fördelning är överlägsen någon annan, menar Jacob Gudiol, leg. fysioterapeut. Varken när det gäller hur mätt du blir eller hur många kalorier du kan äta.

– Det viktiga är vilka livsmedel du väljer, säger han.
 

Kontrollerade kalorier in i minsta detalj

Att energibehovet inte förändras nämnvärt av olika mängder kolhydrater och fett belyses tydligt i studien "Calorie for Calorie, dietary fat restrictions results in more body fat loss than carbohydrate restriction in people with obesity" i tidskriften Cell Metabolism*.

– Där lät man deltagarna bo på en sjukhusavdelning där de fick all mat serverad. Dessutom övervakades de när de åt. Mängden kalorier kontrollerades sedan in i minsta detalj samtidigt som man mätte hur många kalorier deltagarna gjorde av med. Forskarna mätte även deras insulinnivåer vid fastande över ett dygn, berättar Jacob Gudiol.

Under en vecka fick deltagarna sedan äta en kost där man antingen plockat bort 30 procent av kalorierna i form av fett eller 30 procent av kalorierna i form av kolhydrater. Man skapade alltså ett kaloriunderskott genom att antingen ta bort endast fett eller endast kolhydrater.

– Resultatet visade bara en minimal fördel för en kost med mindre fett och mer kolhydrater, vilket talar emot argumentet att "det är mängden och kvaliteten på kolhydraterna man äter och inte mängden kalorier som styr viktnedgången", som ibland påstås från LCHF-håll. Ett av huvudsyftena med studien var nämligen just det: Att testa detta påstående i praktiken. Och så här skrev forskarna själva om sitt resultat: "Det här säger med andra ord att vi definitivt har visat att man kan gå ner i vikt utan att förändra den absoluta mängden kolhydrater i kosten."

Små skillnader
I praktiken var dock skillnaderna så små och så kraftigt underordnade effekterna från kaloriunderskottet att slutsatsen var att det inte finns någon orsak att fokusera vare sig på mängden kolhydrater eller mängden fett för att gå ner i vikt.

– Det viktiga i praktiken, menar forskarna, är istället att välja en kost som passar en själv som man kan tänka sig att följa en längre tid. Vilken som är bäst för en viss person är däremot en klurig fråga och jag kan inte ge någon ett entydigt svar.

Däremot finns det saker som är universella, menar Jacob Gudiol, som att extra protein ger ökad mättnad och att du behöver uppnå ett kaloriunderskott om du vill gå ner i vikt.

– Dessutom finns det gott om vetenskap som visar att processade livsmedel mättar sämre än råvaror, alltså saker som mer eller mindre ser ut som de gjorde när de kom från jorden. Har personen högt blodsocker eller diabetes får man vanligen också snabbare kontroll på det om man minskar kolhydratmängden i kosten. Utöver det så är det mest preferenser som styr, folk har lyckats med alla möjliga former av upplägg.

* Bakom studien stod National Health Service (NHS) i England.

Sofia Yoo