Rolf, 75, har tappat sig på blod i ett halvt sekel

Christina Nordh

helskärm

Rolf Appelblad tillhör en exklusiv skara:

Första gången han lämnade blod var 1960.

– Det började när jag gjorde värnplikten. Det var som naturligt, sen blev det som ett kall, säger Rolf Appelblad, 75.

100 000 svenskar räddas varje år till livet – tack vare blodgivarna.

Förra året sträckte 213 786 av dem ut armen och tappades på blod, enligt Svensk förening för transfusionsmedicin. Nära hälften, 48 procent, var kvinnor.

De flesta blodgivarcentraler har en lägsta åldersgräns på 18 år och en högsta på 65. Men det finns undantag.

Övre åldersgräns

Som i Västerbotten, där går gränsen vid 75 år. Där ingår Rolf Appelblad en sällsynt skara, bara tolv blodgivare har lämnat blod i 50 år. Det har blivit uppåt 100 liter totalt.

– Det var när jag gjorde värnplikten. Det var som naturligt, jag tror att det var väldigt många som börjar då. Av två skäl: Dels för att det kändes angeläget inom den branschen, dels fick man 35 kronor i ersättning när man gav blod. Och det var ju ofantligt mycket. Det var ju flera veckolöner på 60-talet. Så jag tror nog att för många av oss var det bland annat även av ekonomiska skäl.

– Och sen har det bara fortsatt, sedan blev det som ett kall på något sätt genom åren.

Och han kan absolut tänka sig att fortsätta ge blod – om landstinget ändrar reglerna, vill säga.

– Ja, oh ja. I tio år till i alla fall, känner jag.

– Men det har kanske inte varit kontinuerligt under alla år. Det har ju varit till och från under vissa perioder, säger han.

Medicinsk bedömning

En anledning till att en del landsting sätter sin åldersgräns vid 65 kan vara att det inte har personal att avvara, säger Ulrika Ljung på blod.nu.

– Ju äldre man blir, desto högre medicinsk bedömning behöver man ha och det kräver oftast läkarögon, säger hon.

– Jag tror inte att man tänker på det riktigt, hur många människor som är länkade tillsammans genom blodet.