Caroline tog de äldre på semester: Fick stråhattar och öl
Uppdaterad 2019-10-16 | Publicerad 2019-09-04
Demenssjukdom eller ålderdom är inget hinder. På Harakärrsgården i Åkarp ska man leva ända in i kaklet – så resonerar aktivitetssamordnaren Caroline Malmberg och tar med de gamla på semester.
– Man ska leva livet – hela livet. Det mottot har jag, säger Caroline Malmberg.
En gång om året åker boende på Harakärrsgårdens demensboende i Åkarp på semester. Det är 45-åriga aktivitetssamordnaren Caroline Malmberg som ordnar så att även de dementa och gamla, eller ”hyresgästerna” som hon hellre vill kalla dem, får semester.
– Man ska leva som vanligt även om man bor här. Så mycket det bara går, säger Caroline Malmberg.
I år gick färden till Snogeholms friluftsområde. Där inkvarterades de äldre i stugor. Man fiskade i sjön, åkte eka, promenerade i skogen, grillade och slappade i solstolar.
– De sitter med benen upp i vädret – med en kall öl i handen och stråhattar – precis som man gör när man har semester, säger Caroline.
Rädsla för brutna ben
Många skulle säkert tycka att det är vådligt att ta med dementa och gamla ut i skogen eller på sjön. Men det avskräcker inte Caroline.
– Tänk om de bryter benen kanske någon resonerar. Men jag tänker inte så. Man kan bryta ett ben hemma på gården här också.
I år fick totalt 23 demenssjuka och äldre uppleva lite semesterkänsla i Snogeholm. Alla efter egen förmåga.
– En del sov över i en eller flera dagar medan andra kom över dagen, säger Caroline Malmgren.
Men även om det inte är semester så försöker Caroline Malmgren se till att ”hyresgästerna” trivs.
När Svenska Hjältar är på besök så är det danskafé i krogen. Krogen är demensboendets matsal som Caroline och hennes kollegor pyntar lite extra för att skapa stämning.
Siw Malmkvists ”Flickor bak i bilen” strömmar ut från högtalaren på hög volym.
Caroline och kollegorna lyckas få upp de flesta på dansgolvet. Även de som nästan har glömt hur roligt det är – de minns när Caroline fattar deras händer och tar första danssteget.
En dam med ett vackert halssmycke tvekar.
– Du tyckte det var så roligt förra veckan när vi dansade, insisterar Caroline.
Det minns inte damen. Men Caroline ger inte upp. De samtalar en stund sedan bjuder Caroline upp på nytt. Då går det bra.
Väl på dansgolvet ler damen med hela ansiktet och sjunger med i texten.
81-årige Alf Evert Hansson sitter vid ett bord pustar ut lite efter en dans. Han konstaterar att det är väldigt trevligt på Harakärrsgården.
– Det finns bara ett fel. Här finns inget att klaga på, säger Alf Evert Hansson.
Fixar sportbar och massage
Danskafeét avslutas med allsång och flera par dansar. Carolines kollega Sanja Beres-Panic fattar en rullstolsburens mans hand och sittdansar med honom. Det är Sune Sandbring som en gång i tiden spelade med fotbollslaget Malmö FF. När Edward Perssons låt ”En liden hvid kanin” spelas upp sjunger Sune med och tar i från tårna.
– Det här jobbet ger så mycket tillbaka. När man ser glädjen i deras ögon orkar man jobba ännu lite till, säger Caroline.
Hon menar att det är mycket tack vare enhetscheferna, Eva Wörlén och Cecilia Mårdklint, som det har blivit livat på Harakärrsgården. För fyra år sedan inrättade de en tjänst som aktivitetssamordnare och det föll på Carolines lott. Då jobbade Caroline som undersköterska.
Nu finns det alla möjliga typer av aktiviteter på boendet.
För de som inte orkar dansa är det sittdans, bingo eller massage. En gång i månaden är det sportbar.
En annan höjdpunkt är damernas egna träff på Damklubben. Då sätter sig ett antal damer i ett rum med Caroline för ”tjejsnack” och för den som vill bjuds det på ett glas sherry. Den aktiviteten är så populär att några män har försökt klä ut sig till kvinnor för att få vara med.
– Så knackar de på dörren och vill in. Men vi känner ju i igen dem, säger Caroline och ler.
För att väga upp det finns det planer på en herrklubb också. Caroline har pratat med en av de manlig undersköterskorna om det.
– Det får ju vara en man som håller i det. Så jag hoppas på honom.
Ville dansa ända in i döden
Inledningsvis upplevde hon att övrig personal på avdelningarna tyckte det var lite mycket aktiviteter och rörigt. Nu har det blivit en rutin. Dessutom behöver inte all personal följa med de som går på aktiviteter – utan kan ägna extra uppmärksamhet åt de som blir kvar.
Men det mest positiva är att ”hyresgästerna” blir mer harmoniska, förklarar Caroline.
– När det har varit mycket fart och fläkt här på krogen så händer det att de ser fram emot när det är dags att gå tillbaka till avdelningen. Det blir en skön känsla istället för att de kan känna sig tvungna att vara på avdelningen.
Responsen från anhöriga är övervägande positiv, berättar Caroline.
Hon minns speciellt en kommentar från en äldre mans familj. Mannen älskade att dansa och ville gärna vara med på danskafeét – trots sviktande hälsa. Hans anhöriga insisterade då de förstod hur viktigt det var för honom.
– De sa att min far ska dansa hur dålig han än är. För han älskar det. Han ska dansa – om det så är det sista han gör.
Följ Svenska Hjältar på Facebook
Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.
Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.
Av dessa utser vår jury sju hjältar som prisas på Svenska Hjältar-galan i december på Aftonbladet.se och i TV3.
Nominera din hjälte här nedan!