Sverige: Vi ger upp
Publicerad 2015-02-09
Lägger ner kampen om individuell start på tre- och femmilen
Kampen mot sponsorer och tv-bolag har pågått i tolv år.
Nu ger Sverige upp alla framtida försök att ”rädda” tre- och femmilen.
– Ja. Tyvärr är det dags att gå vidare, säger Niklas Jonsson i längdkommittén.
På VM 2003 tog Sverige två medaljer på den avslutande femmilen i individuell start. Jörgen Brink vann brons och Anders Södergren silver.
Sedan dess har alla tre- och femmilar på VM gått i masstart, trots massiv kritik från de aktiva. Loppen har varit tråkiga att köra och att titta på, har exempelvis Södergren, Johan Olsson och Marcus Hellner uttryckt, eftersom de ofta består av två timmars klungkörning och en spurt.
Tv satte stopp
2013 röstade mer än 70 procent av åkarna för att det kommande världsmästerskapet i Falun skulle ha individuell start på tre- och femmilen. Samma höst lyssnade internationella skidförbundet (Fis) på önskemålet och öppnade för en återgång, men då satte sig det sändande bolaget EBU på tvären.
En individuell start tar längre tid att sända, invände EBU, och det skulle kräva att avtalen med sponsorerna omförhandlades.
Fis böjde sig för de ekonomiska intressena. Därför kommer tre- och femmilen i Falun att gå i masstart. Samma sak lär det bli på VM 2017, 2019, 2021 och så vidare, för Sverige som har drivit på motståndet ihop med Norge tänker efter tolv års kamp sluta.
Kommer vara till 2020
När Fis längd- och världscupskommittéer samlas i juni ska inte de svenska representanterna Niklas Jonsson eller Per Elofsson föreslå någon förändring på de längre distanserna.
– EBU kommer att behålla det såhär minst fram till år 2020. Då har det nästan gått 20 år utan traditionell start, så hur skulle vi få in det igen? Vi har övervägt att inte driva frågan längre och jag tror att det nog får bli så, säger Jonsson.
Ni ger upp kampen nu?
– Ja. Har det gått tjugo år har åkarna knappt sett individuell start på tv ens.
Legendaren Marie-Helene ”Billan” Östlund förstår beslutet. Hon slog igenom 1987 då hon vann tvåmilen på VM i individuell start och hade helst sett en återgång till den tävlingsformen.
Men det tjänar inget till att fortsätta efter tolv års fruktlös kamp, menar Östlund.
– Sporten har utvecklats i rasande fart och tyvärr är det här ett tydligt tecken att det är pengar som styr.
1. Ska sprinten piffas upp?
I höstas diskuterade Fis längdkommitté om det skulle införas hopp, gupp, brantare backar och skarpare kurvor för att sprint ska närma sig skicross. Tyskland är den starkaste aktören bakom förslagen.
2. Ska klättringslopp införas?
Det räcker inte med Tour de skis avslutning. Ett förslag som disktuerats är att världscupen och möjligen mästerskapen ska ha en tävlingsform som går rakt upp för en backe. Start vid foten, mål en halvmil upp.
3. Ska tre- och femmilen gå i masstart?
Åkarna vill hellre starta individuellt, som det var fram till 2003, men de kommersiella intressena väger tyngre. I masstart kör fältet i en klunga mot mål, vilket går fortare och är billigare att tv-producera. Därför ger nu svenskarna upp kampen om att få gå tillbaka till det klassiska formatet.
4. Ska klassiska stilen skyddas?
I januari blev Poltoranin den förste att vinna ett distanslopp i världscupen i klassisk stil utan fästvalla. Han stakade hela vägen, vilket går fortare på glidpartier men trögare i klättringar. Ska den utvecklingen få fortsätta, eller ska Fis lägga om sina banor så att de blir i princip omöjliga att ta sig runt utan fäste?
5. Ska det finnas skidbyten i längre lopp?
På damernas tremil och herrarnas femmil får åkarna byta skidor ett par gånger per lopp. Enligt Sverige har det bidragit till att rika länder drygar ut avstånden till de fattiga. Förespråkarna tycker tvärtom att bytena bidrar till spänning och taktiska dilemman.