Ägarens stora lycka: ”Vi stod bara där och grät”

Storhästägaren Karin Walter-Mommert i längre intervju om: • Tetrick Wania • Kärleken till djuren • Olyckan • Drömmen

helskärm

Karin Walter-Mommert var en gång en duktig amatörkusk som fick ge upp karriären i samband med en svår olycka.

Nu, nio år senare, är hon stolt ägare till supertalangen Tetrick Wania – som i lördags vann Svensk Uppfödningslöpning.

– Efter loppet sa jag och Riina inte så mycket till varandra. Vi stod bara där och grät, säger Karin till Trav365.

Tetrick Wania var hästen på allas läppar i lördags. Tvååringen som nyligen köpts för stora pengar av tyska storhästägaren Karin Walter-Mommert vann Svensk Uppfödningslöpning i imponerande stil. På publikplats stod en mycket nervös 58-åring och följde loppet med spänning.

Trav365 fick sig ett långt och trevligt samtal med den genomsympatiska damen som brinner för sina hästar och har så gjort i mer än 40 års tid.

– De har givit mig så mycket och jag vet inte vad jag skulle göra utan dem. I mitt liv kommer hästarna först, sedan människor, berättar Karin.

Vad säger din man om det?

– Han har snällt fått anpassa sig, säger hon med ett varmt skratt.

helskärm

Dog i hennes armar

Hon såg sitt första travlopp när hon var 17 år och förälskade sig direkt. På den tiden studerade hon till att bli lärare men hamnade på omvägar hos American Airlines, där hon arbetade under nio år som flygvärdinna. 1996 utväxlade hon vigselringar med sitt livs kärlek Ulrich Mommert, mannen bakom travbanan Berlin-Mariendorf.

– Vi träffades i samband med att jag organiserade en tävlingsdag. Då var jag ordförande för amatörklubben och det behövdes en sponsor. Sex månader senare gifte vi oss och efter 25 år är vi fortfarande ett par, vem hade kunnat tro det? Min man har blivit ägarchampion hela 15 gånger.

Ulrich hade tre hästar i början men den siffran har ökat i ett rasande tempo. Numera har han och Karin runt 60 hästar hos tyske stortränaren Michael Nymczyk, men också ett antal hos svenska toppnamn som exempelvis Conrad Lugauer.

Karins allra första egenägda häst framkallar bitterljuva känslor. Ett fyndköp för 8 000 tyska mark som sedermera sprang in 100 000. Han var hennes allt, men gick tragiskt bort i samband med en olycka 2003.

– Ilion lärde mig allt om hästar men dog sedan i mina armar. Någon hade lämnat grinden öppen och han sprang ut på vägen, där blev han påkörd. Hans minne lever vidare genom att alla mina bilar har burit hans namn på registreringsplåten.

Hon kom även i kontakt med topptravaren Sea Cove som under 90-talet vann både Elitlopp och Prix d’Amerique. Efter avslutad karriär kämpade hans dåvarande ägare med ekonomin och valde då att skänka bort Sea Cove till Karin. Det blev sammanlagt åtta år ihop på ålderns höst.

– Han lämnade jordelivet i min famn och var en superstjärna till sitt sista andetag.

”Det vore ett fint slut”

Hon tillbringar i snitt tre, fyra timmar per dag i något av sina två stall Gestüt Brammerau och Gestüt Eichstädt. Det bästa hon vet är att duscha sina hästar.

– Jag älskar blicken i deras ögon när jag gör det. Travhästar är så kloka, som collie-hundar. Det viktigaste för mig är att de även efter avslutad tävlingskarriär får ett gott liv och jag behåller alla våra hästar när de går i pension. Ingen går till slakt, aldrig. Äldst i stallet är Dambos Erster, han är 32 år gammal och jag vann 35 lopp med honom en gång i tiden.

Hon berättar att det totalt sett blev 200 vinster i sulkyn och främsta meriten som kusk är en seger i Europeiskt Amatörmästerskap för kvinnor. Året var 1998 och hästen hette Armani, som än i dag får sig en klapp av sin kära vän mest varje dag.

Tyvärr skulle Karins liv ändras för alltid i ett travlopp 2012. I samband med en olycka skadade hon ryggen så pass allvarligt att karriären som duktig amatör upphörde där och då.

– Jag hängde ner över sulkyn i ett ben men tack och lov var min märr klok och stannade. Hade hon fortsatt så hade jag inte pratat med er nu, då hade jag varit död. Jag klarar inte att träna mina hästar men drömmer om att köra ett sista travlopp, kanske nästa år. Det vore ett fint slut. Jag måste lyssna på min kropp men älskar känslan i sulkyn.

”Jag är kvinna, hon är kvinna”

När vi ber henne berätta vilka de bättre hästarna i hennes ägo är så dyker det ena kända namnet efter det andra upp. Norton Commander, Venture Capital, även han ett succéköp i prisklassen 8 000 euro som Karin nosade upp på ett travforum, bland många fler. Och så Tetrick Wania, förstås.

Och hur hamnade egentligen den senare i hennes ägo? Jo, i samband med en middag ihop med Michael Nimczyk kläcktes idén om att försöka köpa hästen ifråga. Man tog kontakt med den dåvarande ägaren Riina Rekilä och efter ett längre telefonsamtal var affären genomförd.

– När jag såg Tetrick tävla tänkte jag ”oj, oj, oj” när han rörde sig. Vilken häst. Jag har bara ägt honom i två veckor och det är ännu inte bestämt hur framtiden kommer att se ut. Han ska tillbringa vintern hos Riina, sedan får vi se.

Nimczyk hyr in sig hos familjen Kolgjini och tanken är att Tetrick Wania ska gå till honom någon gång nästa år för att huvudsakligen tävla på svensk mark, för att sedan med största sannolikhet resa tillbaka till Rekiläs gård i samband med framtida uppehåll. Bandet dessa två är starkt och inget Karin vill bryta.

– Hon har format hästen till den han är i dag och de är ett superlag. Jag är kvinna, hon är kvinna – så efter 30 minuters betänketid bestämde jag mig för att just hon skulle köra Tetrick i lördagens lopp. Jag kände direkt att vi var tvillingsjälar, som om vi känt varandra i ett tidigare liv. Hon är redan som en syster för mig. Jag ser mig själv i henne och hennes familj verkar underbar.

Blotta tanken ger Karin gåshud

Ta oss gärna igenom den gångna lördagen.

– Jag ville inte göra henne nervös inför loppet och höll mig undan, men sa sedan att hon bara skulle åka ut och njuta. Ingen press. Gör vad du önskar. Och så gör hon det i starten, ha ha! Efter loppet behövde vi inte säga så mycket till varandra utan vi stod bara där och grät båda två. På plats hade jag även min mor som är 78 år gammal.

Karin, som har svenska rötter på gammelmormors sida, älskade hela upplevelsen och hyllar svensk travsport.

– Alla var så artiga mot mig på stallbacken. Över upploppet skanderade publiken: ”Tetrick, Tetrick, Riina, Riina”, vilket värmde mitt hjärta. Dessutom är svensk travsport schysst med stränga straff för folk som använder pisken för mycket. Jag trivs jättebra i Sverige och har även besökt Solvalla en gång i samband med Elitloppet när vår Cash Hanover startade i ett ramlopp.

Om jag säger Elitloppet 2023 – Tetrick Wania mot Face Time Bourbon – vad tänker du då?

– Oj, nu får jag gåshud! Man kan alltid drömma men det är djur vi har att göra med. Vissa blir skadade, andra sjuka. Tanken är att han ska ha ett långt liv och jag planerar att ta hand om honom om 30 år.

”Inte till salu – varken nu eller i framtiden”

Faktum är att de båda succédamerna ska ha ett längre samtal senare under kvällen. Gissningsvis kommer det att bli en del tårar, men också prat om framtida affärer. Karin har nämligen fått upp ögonen för ettårige Vegas Wania, en lillebror till lördagens stora showman.

Det har spekulerats mycket och ofta om slutpriset för Tetrick Wania men ännu så länge är summan hemlig. Riina har lagt locket på och hästens nuvarande ägare väljer även hon att hålla en låg profil.

– Jag gör det eftersom jag vill skydda hästen. Det vore inte rättvist mot honom men jag kan i alla fall avslöja att det är det mesta jag någonsin betalat för en häst. Jag kommer att älska honom och alla andra i stallets tills dagen jag dör. Ni kan skriva att han inte är till salu, varken nu eller i framtiden.

I samband med samtalet hintar hon även om att hon trivs så pass bra i Sverige att det finns ett sug att leta efter en gård på svensk mark. Och att det kanske är dags att lära sig det svenska språket på kuppen.

Karin är en djurvän ut i fingerspetsarna. Förutom sina otaliga hästar finns det även plats för tolv katter och en hund, Major, i det stora hjärtat. På fritiden blir det både arkeologi och så intresserar hon sig för världen bortom vår planet.

Och sagan om den finska sagohästen fortsätter.

– Jag planerar att resa över till Finland och Riina i vinter. Jag har sett foton på gården och det ser jättetrevligt ut, avslutar Karin.

Se Tetrick Wanias seger i spelaren ovan. Foto: Kanal 75.