”Jag får leva på existensminimum”

Sami Saarela berättar om de tuffa motgångarna – hans räddning – och framtiden

helskärm

Från miljonsuccé till arbetslös.

Nu kämpar återigen proffstränaren Sami Saarela, 39, för att överleva.

– Jag lever på existensminimum, säger han till Trav365.

Med topphästar som Sahara Dynamite och Red Hot Dynamite som passhästar gjorde Sami Saarela succé som hästskötare hos Solvallatränaren Timo Nurmos.

Samis bägge passhästar vann storloppet Kriteriet som treåringar, och efter Red Hot Dynamites seger i miljonloppet 2009 valde han att satsa på en egen tränarkarriär.

Med sig på resan fick Sami Saarela TNT Stable, där Frank Andersson hade ägarintressen, och han fick en pangstart på sin nya tränarkarriär.

”Lika bra att lägga ner”

Samarbetet med TNT Stable, som ägde Saarelas kelgrisar Sahara Dynamite och Red Hot Dynamite, varade dock bara i ett år. I och med TNT Stables avhopp tappade Sami Saarela hälften av sina hästar och han drev en anonym rörelse utan större framgångar innan han 2012 valde att sälja både hästar och utrustning för att sluta som tränare.

– Det är lika bra att lägga ner, annars kan det bli en lång och kall vinter, sa Sami Saarela då.

Saarela kände sig sviken av TNT Stable och sökte efter nya utmaningar, men något jobb dök inte upp och han blev arbetslös. Till i år, två år senare, valde han dock att plocka ut sin tränarlicens igen och göra en nysatsning.

– Jag måste satsa, man kan inte ge upp, berättade Sami Saarela när han var tillbaka.

Comeback-året har dock varit tungt för honom, på stallets 31 starter hittills har det sprungits in 76 100 kronor och stallet står utan seger i år. Nu berättar Saarela för Trav365 att han har det kämpigt, och får leva på existensminimum för att klara sig.

”Räddningen för mig”

– Räddningen för mig var att jag fick in fem-sex hästar efter sommaren, det gör att jag kommer klara mig en vinter till. Det går på nålar hela tiden, och det är bara hoppas att vinden vänder för mig igen. Stallhyran och annat ska in och då gäller det att ägarna också betalar för sina hästar. Har man 100 hästar i träning gör det inget om man inte får in något för ett par hästar, men har man bara tio hästar och en inbetalning uteblir så ligger man pyrt till, berättar Saarela.

– Det viktigaste är att få in bra hästägare som vågar satsa, finns det inga hästägare så kan man inte trolla. Jag hoppas jag får fram en ny bra reklamhäst som kan vara med lite på V75 och få lite rubriker, då brukar det lösa sig.

Du spåddes en lysande framtid som travtränare när du startade egen rörelse. Gör motgångarna att man tappar sitt självförtroende?

– Det är klart man börjar undra och fundera, att man inte kan. Men, fortsätter man jobba rätt och ser till att hästarna mår bra så brukar någon häst kunna bli bra. Självförtroendet ska man inte tappa, det tar många år att få fram en bra häst. Det viktigaste är att tro på det man gör och att hästarna mår bra, och jag ser till att de jobbar ordentligt och tror på det jag gör.

”Får satsa lite själv”

Efter att ett gäng unghästar anslöt sig till Sami Saarela i slutet på sommaren, som räddade honom, finns nu elva hästar på träningslistan.

– Jag har ett stall med 14 boxplatser, och har haft som mål att fylla det stallet och få en bra verksamhet med de hästarna och det är fortfarande det som är mål ett. Jag fick in lite hästar i slutet på sommaren så jag har elva stycken just nu och det rör lite på sig, och jag är verkligen nöjd med att ha elva hästar i dagsläget. Jag har fyra tvååringar som klarat sina premielopp, och sedan har vi köpt en ettåring som vi börjat köra in. Det är inte så lätt att köpa hästar när man inte kör in några pengar men jag har några gamla bekanta som är med.

Ettåringen som är köpt till stallet är efter Saarelas tidigare stjärnhäst Sahara Dynamite, och sedan har han också en fölmärr som är dräktig med Red Hot Dynamite.

– Jag får helt enkelt satsa lite själv och hoppas man får fram något, och jag har valt att satsa på två av mina gamla passhästar som betytt mycket för mig och det är kul. Är man med och äger hästarna själv så vet man i varje fall att de inte lämnar stallet.