”Sluta med otyget!”

Jan-Olov Andersson

Jan-Olov Andersson: För i helvete – har alla tv-redigerare växt upp med Tarantinos hippa filmer?

helskärm

När, var, hur och varför startade otyget?

Är det Tarantinos fel? Drömmer tv:s sportreportrar och -redig­erare som vuxit upp med hans filmer i hemlighet om att vara en liten mini-Quentin?

Det handlar om tv-sportens oskick att ofta visa resultatet först och målen efteråt.

Det är en alldeles vanlig tisdagskväll i och kring tv-soffan.

Bayern München kör över Arsenal i Champions League och jag sorterar de cirka 2 000 vinylskivor som återbördats från föräldrarnas sommarstuga i bokstavsordning.

Ett kort ögonblick har Arsenal kvitteringsläge. Sedan blir det mer intressant att botanisera i gamla LP-skivor som inte finns på cd, inte ens på Spotify.

Domaren blåser av Champions League-matchen och jag zappar över till TV 4-sporten som börjar sekunderna efteråt. Har inte kollat på nätet eller text-tv, bryr mig egentligen inte så förbaskat mycket, mer än att jag vuxit upp med Brynäs som Sveriges mest klassiska ishockeylag och inte vill att AIK ska gå ifatt dem i kampen om en slutspelsplats.

Jodå, TV 4-sporten har ett kort inslag om AIK:s match mot Skelle­f­teå AIK.

Kan ha förståelse ibland

Speakerrösten inleder med att berätta att AIK tappade poäng och högst upp i rutan står det Skellefteå-AIK 5–2 och sedan visar man lite oengagerat några av målen och plötsligt exploderar – trots att jag som sagt var inte bryr mig så mycket om just den här matchen någonting – inom mig:

Varför i helvete visa några halvtrista situationer, det är inte ens några spektakulära mål, i en match när vi redan vet hur det har gått?

Och det här jäkla otyget har pågått i åratal!

I såväl SVT som TV 4.

Varför?

Har vi en generation sportreportrar och -redigerare som vuxit upp med Quentin Tarantinos hippa och häftiga filmer där början, mitten och slutet inte nödvändigtvis måste vara i den ordningen?

Visst, det är öppet mål för någon miljon sporthipsters som vill sätta upp en bild på mig på en vägg och kasta pil med budskap som:

Du är fucking gammelmedia. Alla har redan sett matchen på kabel-tv. Har du hört talas om twitter?

Men jag är inte ute efter den gamla tidens tv-­reportage när man byggde ett match­referat som om ingen visste resultatet, utom de som kanske hade hört på sport­radion i SR.

Har all förståelse för att man i ett matchreferat börjar med slutet, om det handlar om att Manchester City vann Premier League i allra sista sekunderna många timmar innan SVT:s eller TV 4:s sportsändningar.

Eller att det mest dramatiska i Zlatan Ibrahimovics lags Champions League-match kanske inte var matchen eller resultatet i sig, utan att han i de allra sista sek­underna förstörde sitt lags fram­tida chanser genom en väldigt onödig utvisning.

Få saker slår direktsänd sport

Men en vanlig serielunksmatch som Skellefteå–AIK… om man nu tycker att det över huvud taget är intressant att ha ett reportage om matchen, som ganska ­nyligen ­hade slutat, varför då göra en Tarantino och berätta slutet först.

Få saker slår direktsänd sport. Sammanfattad sport är inte heller så dumt men blir ytterst sällan bättre av att man avslöjar slutet först.