Han är världens bäste Karlsson

Mats Wennerholm

HV-tränaren Janne Karlsson: ”Jag har haft turen att vara på rätt ställe vid rätt tillfälle”

helskärm

Han har stått i båset i sex av de åtta senaste SM-finalerna.

Han tog både OS-guld och VM-guld med Tre Kronor 2006. Och han har 17–4 i inbördes möten med Djurgården i SM-slutspelet.

Världens bästa Karlsson?

Ja, förmodligen.

HV:s tränare Janne Karlsson, 52, har skaffat sig en meritlista som slår allt i hockey-Sverige.

Men det är sällan han själv som stått i centrum.

Janne Karlsson har oftast hållit sig i bakgrunden som assisterande coach.

Så var det de två år han var med och tog SM-guld med Frölunda 2003 och 2005 och då han var med om den historiska dubbeln med OS-guld och VM- guld med Tre Kronor.

– Tidigare har jag valt bort huvudtränarjobbet av familjeskäl. Allt jobb som följer med ett sådant uppdrag lockade mig inte tidigare. Men efter mina två säsonger som huvudtränare i Linköping kände jag att jag var redo att ta steget. Så när HV ringde upp var det bara att köra. Jag tvekade inte en sekund, säger Karlsson.

Hade fast anställning

Janne Karlsson sa upp sig från sin fasta anställning hos Frölunda, en tjänst han haft sedan 1995.

– Ja, jag var ju fast anställd och var faktiskt tjänst­ledig de två år jag var i Linköping. Det är väl ganska unikt, säger han.

Men Janne började som assisterande coach även i Linköping, där Gunnar Persson var head coach när han började 2006/07.

Och när Persson fick sparken i januari, tog Janne Karlsson över.

Han tog Linköping till klubbens första SM-final någonsin och gjorde om samma sak säsongen efter. Även om det blev stryk båda gångerna, är det fortfarande de enda två SM-finaler som LHC spelat.

Så är det med Karlsson.

Fallit ihop som korthus

Sedan han lämnade Tre Kronor har det inte blivit några fler finaler och de klubbar han varit med och tränat har ofta fallit ihop som korthus när han lämnat.

I fjol var han med och stöttade Frölundas nye tränare Ulf Dahlén till en tredjeplats i elitserien och en stenhård SM-semi mot HV 71.

I år blev Frölunda sjua i grundserien och Ulf Dahlén fick gå efter kvartsfinalförlusten mot Linköping.

Men tro inte att den gamle storbacken från Åseda går omkring och skryter om alla framgångar.

– Nej, jag har bara haft tur att få jobba med duktiga ledare och fantastiskt bra hockeylag. Att jag varit i sex av de senaste åtta SM-

finalerna är mer en effekt utav det. Det är aldrig en mans verk, utan jag har haft turen att vara på rätt ställe vid rätt till­fälle.

Men någon nytta har du väl av att ha varit med i så många finaler?

– Ja, det är klart att jag fått rutin från den här typen av matcher. Det ger en trygghet och man är van vid de situationer som kan uppstå.

Du har hållit dig lugn på presskonferenserna, när Hardy sagt att ni kör på deras målvakter med flit?

– Ja, men jag finner ingen anledning att ge mig in och börja hugga i något ordkrig. Jag mår bäst så.

Men ligger det någon sanning i det Hardy säger?

– Absolut inte. I första matchen var målvakten utanför sitt område och då får man räkna med trafik. Och Martin Thörnberg får en törn av David Printz och ramlar in i den situationen. Och senast har ju Johan Lindström ingen annanstans att ta vägen när han åker in i Ridderwall. Jag har sett situationen efteråt och är totalförvånad över att han blir utvisad.

Arbetat ihop i landslaget

Har du ett bra förhållande till Hardy Nilsson?

– Absolut. Jag har varit assisterande till honom också i landslaget i tre turneringar i Euro Hockey Tour. Det är en bra kille.

Ni var tama i första SM-finalen här i Stockholm. Hur ska ni ändra på det?

– Jag tror nog att grabbbarna är riktigt sugna den här gången. Jag ser det på dem. Senaste segern var viktig och speciellt viktigt att vinna i sudden. Det är lätt att få gummiarm i sådana lägen, men vi bara gasade på. Senast var vi lama i närkampsspelet i början av matchen, men det tror jag inte kommer hända igen.

Janne Karlsson har för övrigt en lång karriär som spelare också.

Han spelade back i fyra säsonger i HV 71 och sju i Frölunda. Dessutom har han gjort två A-landskamper för Tre Kronor, även om få minns de matcherna.

– Men jag kommer ihåg att det var en turneringen i Holland. Vi mötte Holland och gamla Sovjetunionen med hela superfemman med Makarov, Krutov och Larionov i spetsen.

Hur gick det?

– Det gick fort.