Eliasson förlorade vännerna i striderna med Boork

Mattias Karlsson

Emma Eliasson förlorade sina vänner när de gick olika vägar.

Den succéfyllda ishockeykarriären tog slut i svek och smärta.

– Tyvärr döljer sig allt bakom ett dassigt regnmoln, säger den tidigare landslagsstjärnan.

Backen Emma Eliasson debuterade i Damkronorna när hon var 14 år, spelade 236 landskamper, vann ett OS-silver, tog ett VM-brons, vann ett SM-guld, tog fyra SM-silver och var med om två fjärdeplatser i OS.

Det kaotiska slutet på den succéfyllda karriären tog sin början på ett hotellrum i Norrtälje.

Hon drabbades den sista tiden som spelare av hjärtklappningar och stress, något som fortfarande gör sig påmint.

– Mitt sista år som hockeyspelare gick från att handla om prestation, framgångar och utmärkelser till konflikter, svek och en förlorad plats i landslaget. Visst smärtar det att jag förlorade många av mina närmaste vänner när vi gick olika vägar i konflikten med landslagsledningen, det kom emellan oss och jag saknar det vi hade, säger Emma Eliasson i Sommar i P1.

En av de mest framgångsrika svenska spelarna på damsidan genom tiderna slutade 2017 vid 28 års ålder efter ett uppmärksammat bråk med dåvarande förbundskaptenen Leif Boork, vilket bland annat har skildrats i dokumentärfilmen Underdogs om Luleå/MSSK.

– Det handlar inte om att vi inte stod enade, det handlade inte som Boork och Eliasson, för mig var det Svenska Ishockeyförbundet som stod för det största sveket, som svek oss när vi stod som mest sårbara med det där brevet i handen. De som genom åren nekat oss möten och inte tagit vår kritik på allvar när vi har ifrågasatt landslagskläder i herrmodeller, proteinbarer med utgånget datum eller Finlandsfärja i stället för flyg, säger Emma Eliasson.

”Oro och stress”

Hon vill också passa på att ge sin version av meningsskiljaktigheterna med Leif Boork. ”Jag vet inte hur mycket just du vet om min konflikt med Damkronornas för detta förbundskapten Leif Boork, det jag vet i alla fall är att det aldrig bara var min konflikt, jag vill berätta hur det var för mig, om du är en av de 64 000 som följer Leif Boork på twitter eller har läst hans krönika på Hockeysverige så vet du att han upplevde det annorlunda”.

Efter kvartsfinalförlusten med 4–1 mot Ryssland i VM 2016 i Kanada så spred sig enligt Emma Eliasson en frustration och ett missnöje i laget för att inte de inte hade fått ut sin fulla kapacitet på isen.

Två månader senare samlades Damkronorna för ett majläger i Norrtälje, hon beskriver stämningen som låg och utan den vanliga entusiasmen inför en ny säsong.

Hon och ytterligare 13 landslagsspelare samlades på ett hotellrum för att prata om situationen.

Kritiken som de gemensamt kom fram till sammanfattades och de kontaktade Svenska Ishockeyförbundet för att få till ett möte.

Svaret ska ha blivit att ett möte skulle väcka onödig uppmärksamhet och de bad dem att skicka ett mejl i stället.

– Mejlet med kritiken var signerat alla 14 som hade varit på mötet och handlade om ledarskap och bemötande, om taktik, träningar och hur vi spelare behandlades. Det fanns väldigt många regler om hur vi skulle bete oss, både på isen men också utanför. Regler som ledde till oro och stress, det kunde handla om kläder, hur vi satt och hur vi åt, säger Emma Eliasson.

Telefonen blev tyst

De skrev att de ville ta ansvar för att deras generation skulle lyckas och inte tämjas, de bad om högre mänskligt värde och krävde förändring om de skulle fortsätta att spela i landslaget.

– Det där mejlet och den kritiken ledde aldrig till någon verklig förändring, vi fick aldrig vårt möte och återkopplingen var i princip obefintlig. Däremot har många av tjejerna berättat för mig att de en efter en blev uppringda av Svenska Ishockeyförbundet. Jag klandrar dem inte för att de valde att stanna kvar i landslaget inför OS i Pyeongchang. För min del kom aldrig något samtal från vare sig tränare eller förbund, men via media fick jag veta att jag inte längre fanns med i landslagstruppen. I media uttalade också ishockeyförbundet sitt fulla förtroende för Leif Boork och sa att det inte fanns någon anledning till att ifrågasätta hans beslut. En dag var jag bara inte en del av den verksamhet som jag hade varit med i sedan jag var 14 år och orsaken var inte att jag inte presterat tillräckligt bra, säger Emma Eliasson.

Spelarkarriären bestod av spel i Modo, Brynäs, Munksund-Skuthamns SK och Luleå.

Emma Eliasson var kapten när Luleå skrällvann SM-guldet 2016 inför hemmapubliken mot Linköping, hon hade innan varit med och förlorat fyra SM-finaler.

Nu har Emma Eliasson fyllt 31 år och bor i Luleå med sin flickvän Lisa, hon drömmer om hus och barn och att de ska ha samma förutsättningar att lyckas oavsett kön.

Sommar i P1 i Sveriges Radio släpps som podd klockan 07.00 och sänds i P1 klockan 13.00.