”Tidigare var vi vänner – nu har det splittrats”

14-årige Arvid funderar på att sluta

Patrik Brenning

Efter tio år inom ishockeyn funderar 14-årige Arvid på att sluta.

Anledningen är kulturen i omklädningsrummet där vinnarhetsen splittrat kompisgänget.

– Jag tycker inte alls att det har varit roligt den senaste säsongen. Alla klagade på varandra på isen och någon gång i omklädningsrummet så var det en kille som buade ut en annan.

”Barnen som faller bort försvinner under tystnad”

• Läs hela vår granskning av ungdomsidrotten här

Det är fredag, skolan är över, träningen avslutad och dags för en av de finaste svenska högtiderna hemma hos familjen Karlsson. Fredagsmys.

På tv:n rullar en komedi med Adam Sandler där ett college-gäng precis fått sitt föreningshus vandaliserat. ”Vi kommer hitta de jävla. Och vi kommer döda dem!”, vrålar ledaren. Sedan börjar mobben skandera. ”Döda, döda, döda, döda”. Till sist är stämningen så hetsig att grabbarna börjar att slåss med varandra istället.

I soffan vänder sig 14-årige Arvid till sin mamma.

– Mamma. Det är precis sådär det är i vårt omklädningsrum.

helskärm

Arvid började i hockeyskolan när han var fyra år. Favoritlaget hette länge New York Rangers men numera är det Pittsburgh Penguins med idolen Sidney Crosby som hjärtat klappar hårdast för.

Det var till NHL Arvid hoppades nå när han njöt timme efter timme av sin hockey i ishallen. I dag är den drömmen död.

Mycket talar för att den här säsongen är Arvids sista inom ishockeyn. Allt talat för att det är hans sista i det nuvarande laget.

– Jag tycker inte alls att det har varit roligt den senaste säsongen. Alla klagade på varandra på isen och någon gång i omklädningsrummet så var det en kille som buade ut en annan. Sen springer folk runt och fiser varandra i ansiktet och slår på varandra med klubborna. Men tränarna gör ingenting.

Arvid beskriver hur stämningen blivit sämre och sämre under de senaste säsongerna. Detta samtidigt som verksamheten blivit mer och mer elitinriktad.

– Det är bara en kedja som får spela hela tiden och sedan har vi powerplay- och boxplay-kedjor nu som är inne hela tiden. De tar inte in någon annan på isen, de får göra hur många fel som helst.

Varför får de spela mer?

– För att de är längre fram i utvecklingen.

Hur pratar ni i laget om det här?

– Det är många som är utsatta och många som pratar om det. En kille sa att han inte tycker det är kul längre. En annan kompis har inte gått på de senaste träningarna. Han vill inte vara där.

Barnets bästa först

Den 1 januari 2020 blir Barnkonventionen lag i Sverige. Redan i dag är den inskriven som ”en självklarhet” i Riksidrottsförbundets verksamhet. En viktig del i konventionen är att alla beslut som gäller barn ska tas med utgångspunkt i barnets bästa och barnets vilja. Trots det har Arvids förening aldrig frågat honom hur, när och hur ofta han vill träna eller spela matcher.

– Det tycker jag att de borde ha gjort.

Varför tror du att vuxna bestämma så mycket över barn utan att fråga barnen?

– De kanske tycker att de vet bättre.

Hur kan de veta det när de inte vet hur ni känner?

– Jag vet inte.

Vad är viktigt för dig i din idrott?

– Jag tycker inte att det är så viktigt att vinna i vår ålder. Nu tycker jag bara att vi ska fokusera på att utveckla oss mer. Utveckla oss så att fler kommer längre. Nu är det bara samma spelare som får spela hela tiden.

”Sämre självförtroende”

Vad tyckte du om hockeyn för några år sedan?

– Då tyckte jag att det var jätteroligt. Men då fick alla spela lika mycket.

Var någon i laget besviken över att ni inte toppade då?

– Ja, det var det. Sista minuten om man var inne kanske de som är bättre säger till varandra att ”varför satte de in dem. De kommer inte göra mål”.

Hur känns det att höra sånt?

– Inte bra. Man får sämre självförtroende. Det känns som att man är dålig.

Vad gör de vuxna i en sådan situation?

– De har sagt att om vi behöver prata så ska vi komma till dem. Men jag tycker inte att de agerar så mycket alls.

Skulle du våga gå till dem om du hade något du behövde prata om?

– Nej, det skulle jag inte.

Varför inte?

– Jag tycker oftast att om man säger något till tränaren så säger han bara att ”äh, skit i det och kör på”.

Hur skulle du beskriva ert omklädningsrum?

– Det är rätt vilt, hög musik och folk som springer runt. Det är stökigt med folk som tramsar, säger rasistiska saker och gör riktigt dåliga grejer mot folk. Mycket äckliga grejer.

Har det alltid varit så?

– Ja, det tycker jag. Men tidigare var det mer så att vi var vänner. Nu har det splittrats upp.

helskärm

Hur märker du det?

– De som är bra hänger bara med varandra och snackar skit om de andra.

Möter de största

I vilken ålder tycker du att man ska börja satsa på att vinna?

– Kanske nästa år. När man kommer upp i U16.

Varför?

– Då är det U16-elit och Tv-pucken och så.

Är det viktigt att vinna dem?

– Ja, det är viktigt tycker jag.

Varför?

– Det är många som säger att det är viktigt att vinna Tv-pucken. Och U16-elit är också viktigt att vinna. Då möter man de största lagen för att se vem som är bäst.

Är det viktigt att vara bäst?

– Ja, för tränarna är det ju det. Man vill ju vara bäst.

Tycker du att det är viktigt att vara bäst

– Nej. Jag tycker det är viktigt men är inte jätteviktigt i den här åldern.

Varför är det viktigt i äldre ålder?

– För att då börjar man satsa mer på spelare... Jag vet inte riktigt.

Hur länge kommer du spela hockey tror du?

– Jag vet inte. Jag ska provträna med ett annat lag nu så får vi se om jag gillar det. Min mamma vill att jag ska testa någon annan sport också men jag vet inte. Det känns som det är samma grej i varenda lag.

Arvid heter egentligen något annat.

Granskning: Ungdomsishockey