Sportbladet

Dagens namn: Stella, Estelle

Är Crosbys favorit – har ikon som agent

Publicerad 2014-12-25

Nu möts ”nye Gretzky och Messier” i JVM

Den ene jämförs redan med Wayne Gretzky, den andre med Mark Messier.

Nu möts de båda supertalangerna i en sällan skådad JVM-tvekamp.

Connor McDavid, Kanada, och Jack Eichel, USA, slåss om att vinna guld – samtidigt som NHL-klubbar gör upp om att sluta sist.

Senast JVM spelades i Kanada tog Sverige hem rubbet, och när turneringen nu hålls i hockeytokiga Toronto och Montreal går Juniorkronorna in med förhoppningar om en repris.

Men den blågula truppen står knappast i fokus inför mästerskapet. Inte heller fjolårsmästarna Finland – eller ens hemmanationen själv.

Nej, vinterns JVM handlar till stora delar om duellen mellan två enskilda spelare: Connor McDavid, 17, och Jack Eichel, 18.

Den ena kanadensare, den andre amerikan – men båda med hockeyfärdigheter utöver det vanliga.

– Vi har sedan länge haft björnkoll på de här spelarna, inget snack, säger Inge Hammarström, NHL-scout sedan 25 år tillbaka.

– Jag vet att det har skrivits väldigt mycket om båda två i Nordamerika och att hajpen är enorm. Jag har inte läst allt, långt ifrån, men kan ändå bara instämma och säga att det här är två exceptionella talanger.

Connor McDavid har setts som ett superlöfte ända sedan barnsben.

Den spelskicklige centern har hittills alltid varit överlägsen sina jämnåriga i poängprotokollet, och tidigt snappades hans enorma potential upp av en viss Bobby Orr – legendarisk backstjärna i Boston Bruins på 70-talet – som nu är talangens agent.

– Jag kan fortfarande minnas första gången jag såg Connor, säger Orr till USA Today.

– Jag knallade in på en träning vid en av våra camper och såg en kille med extrem skicklighet. Jag tänkte bara: ”Herregud, vem i hela friden är det där?!” Han var bara 13 år då.

Med i JVM ifjol

McDavid tog plats i JVM redan förra säsongen, blott 16 år ung, och är nu den givna ledargestalten som ska ta guldet tillbaka till Kanada.

Puckgeniet och skridskovirtuosen har jämförts med flera av hockeyhistoriens storheter, varav den allra störste, ”The Great One”, är en av dem.

Före detta NHL-backen Brian McCrimmon sa en gång att Wayne Gretzky var ”som dimma” – att han i allra högsta grad syntes till, men inte gick att omfamna – och så beskrivs även McDavid.

– Jag tänker precis så när Connor spelar, säger Craig Button, kanadensiska tv-kanalen TSN:s ledande juniorexpert.

– Han är extremt svårfångad. Det ser ut som att du har honom, sedan är han plötsligt borta. Så var det även med Gretzky.

Enligt McDavid själv försöker han dock att efterlikna en annan, mer nutida hockeyikon i sin spelstil. Hemma i 17-åringens pojkrum är väggarna tapetserade av planscher med Pittsburgh Penguins-stjärnan Sidney Crosby. Tröjnumret han spelar med, 97, har han valt eftersom att han är född 1997 – på samma sätt som Crosby spelar med nummer 87 på ryggen för att han är född 1987.

Den ”kopieringen” är ingen tillfällighet.

– Det känns som att Connor har allt i spelet. När jag ser honom lira, ser jag också mycket av mig själv, säger Crosby till USA Today om McDavid.

– Att världens bästa spelare uttrycker sig så är helt otroligt, säger ynglingen.

Spelar i collegeligan

Jack Eichel har också alltid setts som en supertalang, men det är först det senaste året som han på allvar nämnts som en utmanare till McDavid.

Amerikanens spelsinne och teknik – kombinerat med styrka och räckvidd – gör honom till en närmast komplett tvåvägscenter.

McDavid spelar i den kanadensiska juniorligan OHL, medan Eichel håller till i Boston University i den amerikanska collegeligan.

Alldeles nyligen stökade han undan två tentor inför JVM, och höll därutöver ett avslutande tal om ”de utdaterade biblioteken” i sin retorikkurs.

– Jag har just klarat av skolgrejerna, så nu hoppas jag att det går lika bra med det amerikanska landslaget, säger 18-åringen till The Enterprise Bulletin.

Han har visserligen inte jämförts med Gretzky, men parallellerna till andra hockeylegendarer är många och inte så pjåkiga de heller.

– Jag vet inte om Eichel verkligen har en brysk sida eller inte, men man skulle ändå kunna jämföra honom med Mark Messier. Jack har en urkraft i sitt spel som helt kan köra över motståndarna, säger Craig Button.

NHL:s draftsystem bygger på att turordningen vänds upp och ner gentemot hur grundserietabellen slutar. Laget som hamnar sist har störst procentuell chans att vinna lotteriet om förstavalet, och kan som mest bara halka ner ett snäpp vid nitlott.

Med andra ord kommer jumbon i världens bästa hockeyliga med all säkerhet att ha antingen Connor McDavid eller Jack Eichel i sitt lagbygge nästa säsong. Och lika säkert kan det slås fast att det sällan varit mer värdefullt att sluta sist i NHL – även om ingen klubb vill erkänna det uttryckligen.

– Vi är inte bekymrade över att enskilda lag medvetet kommer att sänka sig för draftens skull, för vi tror inte att det stämmer, säger Bill Daly, NHL:s vice-kommissionär och chefsjurist, till Toronto Star.

Tippade ettan McDavid håller med.

– Det där är galna spekulationer. Jag tror inte att många lag bara slänger bort säsonger på det viset. Så fungerar inte hockeyn, säger han till Olean Times Herald.

Just nu håller framför allt Edmonton Oilers och Carolina Hurricanes till i ligans absoluta bottenskikt, och leder vad som har kommit att kallas ”The McDavid-Eichel Sweepstakes”.

Bär redan hans tröja

Tidigare låg även Buffalo Sabres – formstarka de senaste veckorna – taskigt till i tabellen, varpå många fans i hemmaarenan började ikläda sig matchtröjor med McDavids namn och nummer tryckt på ryggen.

Och det kanske inte är så konstigt.

NHL-fansen har det senaste decenniet sett hur Pittsburgh Penguins plötsligt blivit ett topplag med Sidney Crosby och Evgeni Malkin i spetsen, och hur Chicago Blackhawks gått från kris till att vinna dubbla Stanley Cup-titlar med Jonathan Toews och Patrick Kane som bärande spelare.

Gemensam nämnare? Höga, lyckosamma draftval.

Connor McDavid har knappast haft den bästa uppladdningen inför JVM dock.

Hela Kanada höll andan när nationens gunstling oväntat kastade handskarna och började slåss i en OHL-match i början av november – och bröt ena handen på kuppen.

Flera tunga hockeyexperter sågade stjärnans ”dumdristiga” beslut, som kunde ha kostat honom JVM-platsen. Men McDavid har läkt ihop blixtsnabbt, och ångrar absolut inte att han gick in i slagsmålet. Tvärtom.

– Jag kan inte bara sitta där och ta emot slag efter slag. Jag står hellre upp för mig själv än kryper ihop som en sköldpadda. Det fanns inget annat jag kunde göra i den situationen, säger kanadensaren.

De flesta är i alla fall rörande överens om att vinterns JVM-turnering kommer att ha stor betydelse för vem av McDavid och Eichel som väljs först i den kommande NHL-draften.

Jämför med Nylander

Inge Hammarström vet ännu inte vem han värderar högst.

– För mig är det hugget som stucket. Båda två är så exceptionellt skickliga, säger han – och insisterar på att få dra en parallell med Juniorkronornas stora stjärna, William Nylander.

– Det speciella med McDavid och Eichel är att de utöver sin enorma talang har en fantastisk arbetskapacitet och lagmoral. De dominerar i alla möjliga situationer; powerplay, boxplay, fem mot fem... i alla skeden av matcherna.

– Nylander är också ett superlöfte med extrem puckskicklighet. Men han spelar inte mycket i boxplay och är knappast känd för att vara den som jobbar hem hårdast. McDavid och Eichel är kompletta.

Följ ämnen i artikeln