Lahtinen: ”Foppa blev vansinnig...”

Emil K Lagnelius

Gamle guldmakaren om sitt största misstag, uttrycket
’äckligt disciplinerat’ – och den klassiska finalserien 94

helskärm

Hans språksvårigheter födde elitseriens kanske mest bevingade uttryck.

Möt Timo Lahtinen i ett samtal om ”äckligt disciplinerat”, Foppas utbrott och hur man blir en guldcoach.

– Man måste ha vinnarskallar i laget. Så många som det fanns i Malmö på den tiden har jag aldrig sett. När det var som värst där ute på isen, då var de här killarna som bäst, säger Lahtinen.

Elitserien i ishockey är inne på sin 38:e säsong och Timo Lahtinen, 65, är en av de mest framgångsrika tränarna ligan har haft. Totalt har han elva säsonger i elitserien och tre SM-guld på meritlistan. Dags att lägga av och pensionera sig? Knappast.

– Jag har nånting på gång till nästa säsong, jag vill absolut fortsätta. Men inte i Sverige utan i Europa. Jag har inga kontakter i Sverige längre, säger Lahtinen.

När Sportbladet pratar med honom är han nyss hemkommen till Tomelilla efter ett misslyckat äventyr i Rumänien.

– Det var problem med allt; pengar, spelarna, skridskor, klubbor. Ingen skulle tro om jag berättade allting och då är det lika bra att inte säga nånting. Det är sånt som inte kan hända – men det hände.

Från succé till mardröm

Timo Lahtinen gjorde 2009 succé i rumänska Hockey Club Csíkszereda och förde klubben till guld i MOL- ligan (en internationell liga bestående av fyra lag från Ungern, två från Rumänien och ett från Slovakien). När han inför den här säsongen återvände till staden (där alla pratar ungerska) var det till ärkerivalen Hoki Sport Club Csíkszereda. Ett gigantiskt misstag skulle det visa sig.

– Det är inrikesministeriets lag. När man får pengar köper man allt. När inte pengarna kommer saknas plötsligt allt.

I början av februari bröt klubben och Lahtinen samarbetet. Enligt tidningar i Rumänien fick Lahtinen sparken, men själv har han en annan version.

– Jag valde att hoppa av, trots att laget var klart för slutspel med fem omgångar kvar. Det gick inte längre. Jag var beredd att lämna landet säkert 20 gånger. Det här var mitt största misstag nånsin, säger han.

– Innan jul spelade vi över 50 matcher och satt i bussen 300 timmar. Näst kortaste resa till bortamatch var tolv timmars bussresa, enkel.

Vilken standard håller rumänsk hockey?

– Vi bestod i stort sett av rumänska landslaget, som spelar i C-gruppen. Två av våra kedjor skulle kunna spela i allsvenskan. Men det finns inte en enda back som är något att ha.

Slutade – för att bli golfproffs

Att Timo Lahtinen fortfarande brinner för hockeyn är imponerande. Redan för tio år sedan trodde de flesta att han hade gjort sitt inom sporten.

1999, efter att ha fått sparken från Köln, flyttade nämligen Lahtinen till Spanien där han började en helhjärtad satsning på golf.

Men plötsligt, på nyårsafton 2002, lockades han tillbaka till Södertälje, klubben han vunnit SM-guld med redan 1985.

– Det var fel att åka tillbaka, men det var en er- farenhet det också. Som de säger: ”Never go back”. Det stämmer, kan jag intyga.

På luciadagen 2004 fick Lahtinen sparken från SSK.

– Alla tränare har högt blodtryck och sånt. Det är mycket press, en osäker bransch.

Du själv har väl haft problem med hjärtat?

– Jo, i början av 2000-talet. Men det var nog felmedicinering som låg bakom det. Nu mår jag jättebra.

Du skulle ha stannat i Spanien och spelat golf... Hur bra var du?

– Jag var jättebra. Jag försökte riktigt seriöst att komma till europatouren och spelade 365 rundor om året, gick faktiskt två 67-rundor och blev klubbmästare, men insåg så småningom att jag hade börjat med golfen för sent.

Summerar man Timo Lahtinens karriär är det lätt att förstå att åren i Malmö var lyckligast. Två SM-guld, 1992 och 1994, samt Europacupmästare 1993.

– Bästa minnet är Europacupen där vi vann finalen mot Dynamo Moskva, som hade hur många stjärnor som helst som sedan blev NHL-spelare (bland andra Darius Kasparaitis, Sergej Gontjar och Alexej Jashin). Jag tror inte folk förstår hur stort det var.

Ditt uttryck ”äckligt disciplinerat” är än i dag elitseriens kanske mest bevingade. Hur kom du på det?

– Jag hade, och har fortfarande, problem med att uttrycka mig som jag vill. Jag kommer ihåg hur jag funderade vad jag skulle säga för att få fram vad jag menade. Då tog jag de orden... Det gick ett tag och sedan var det Bosse Svanberg, som var rolighetsmästaren i laget, som tog upp uttrycket och så gjorde de en skiva. Hahaha, allt det där bara för att jag inte kan uttrycka mig ordentligt.

Malmö IF var på den tiden inte så omtyckt i hockey-Sverige...

– Visst, vi hade ett lag som var ihopköpt, men det är många andra lag som har gjort samma sak och misslyckats. Men vi svetsades samman och när det blev riktigt hemsk stämning på borta-plan älskade de här spelarna situationen. När det var som värst, då var de som bäst.

Och så hade ni ”Överstegrisen” Mats Lusth...

– Lusth var den som ledde trupperna. När hans mörka ögon svartnade var det inte roligt att vara motståndare. Jag var på Percy Nilssons bröllop strax före jul och då träffade jag flera av ”mina” gamla spelare. Så många vinnarskallar som det fanns i Malmö på den tiden har jag aldrig sett.

Beordrade psykningarna

Jag antar att du har sett den klassiska Peter Forsberg-intervjun efter ert guld 1994?

– Hahaha, ja... ”Jävla Börje”...

Hade Foppa rätt i sin kritik av domaren Börje Johansson?

– Alltså, vi hade Daniel Rydmark som tog bort Foppa totalt, han hade inget att komma med. Rydmark var enormt bra och då blev Foppa vansinnig.

Var det din order att Rydmark skulle psyka Foppa?

– Jo, men det måste man. När de har en sån kille som Foppa, då måste man göra nånting för att stoppa honom. Vi var så illa tvungna.

Vad är största skillnaden på hockeyn i dag, jämfört med 90-talet?

– Allt går mycket snabbare. Och att de bästa lagen tränar oerhört hårt i dag. Det var nog därför vi i Malmö vann två guld, att vi redan då tränade två gånger om dagen och körde hårdast av alla.

Vad krävs för att bli en guldcoach?

– Mycket jobb. Och ett bra lag.

Vem vinner SM-guld i år?

– Skellefteå. Jag tror att de tränar mest och är hungriga att vinna eftersom det är längesen de vann.

Men Skellefteå saknar kanske en Rydmark-typ, som kan knäcka de andra lagens stjärnor?

– Jo, men de har material så att de kan köra med mycket folk, och alla är där, varje dag. I långa loppet vinner de eftersom de är jämnast och mest vältränade.