Ängelholm lyfter mot himlen
Publicerad 2011-08-30
Succétränaren Joakim Persson nära ta upp lilla ÄFF till allsvenskan: ”Organisationen är division tre-mässig”
ÄNGELHOLM/HELSINGBORG. Änglar – finns de?
I en stad där man håller på Rögle och HIF närmar sig ÄFF allsvenskan.
Sportbladet åkte till Skåne och träffade en succétränare som inte delar Henrik Larssons syn på fotboll och som kräver tuffa tag.
– Vi ska fan inte ha fair play-priset i år, säger Joakim Persson, 36.
Ljungskile framstår nästan som en storklubb jämfört med Ängelholms FF när det gäller organisation, faciliteter och procentuell andel av befolkningen som går på superettanfotboll. Men å andra sidan är inte konkurrensen från andra klubbar och idrotter lika hård i den lilla bohuslänska orten.
– Om det är fotbollsfeber i Ängelholm? Haha, hockeyn börjar ju snart. Man hör att det snackas på stan och det är kul, men det är klart att det borde vara större intresse. Vi leder ju serien och har en bra chans att gå upp till allsvenskan.
Den gamle storspelaren Joakim Persson, senast i Henke Larsson-tränade Landskrona Bois, sitter i fikarummet i sin klädbutik Henses i centrala Helsingborg. Förra säsongen blev den sista som aktiv. Kroppen sa ifrån.
– Ett enkelt beslut. Jag har gubbavader. Efter tre matcher var jag tvungen att vila fyra. Då var det inte roligt längre.
Parallellt tränade Persson Bois 15-åringar och hoppades på en fortsättning i klubben.
– Men allt de kunde erbjuda var bensinpengar. Och lägga sex dagar i veckan på det, nej, det var inte intressant.
I stället hörde Ängelholm av sig. När Persson tillsammans med Christoffer Skoog tog över huvudansvaret var truppen redan spikad. Duon valde att satsa på tre-fyra spelare som förre tränaren Roar Hansen ratat.
Utmana – eller bli utbytt
– Efter att ha sett Martin Andersen i träning i en vecka tänkte jag ”vad fan är det här, han är ju bättre än någon annan allsvensk mittfältare på den positionen.” Han var helt magisk, men det låste sig på matcherna. Jag tog ett snack med honom och han fick två regler: utmana varje gång och jobba röven av dig om du misslyckas. Men om du inte utmanar nästa gång byter jag ut dig. Han var lysande i våras.
Ängelholms FF, som bildades 1976, har gjort sig känt som ett lirarlag. Vackert, men inte så effektivt. Joakim Persson förespråkar ett rakare och mer cyniskt lirarlag. Det har gett resultat. Med åtta omgångar kvar toppar laget tabellen och har hela tolv poäng ner till fyran, som inte får kvala.
– Det hjälpte att vi fick in en kille som Marcus Lindberg som vunnit SM-guld med Kalmar. Han kan skicka upp bollen på läktaren och dra någon i halsen för att få stopp på en kontring. Det smittar av sig. Poäng på kontot, det är det som räknas även om vi vill spela bollen efter backen, men inte hela tiden.
Är du överraskad över av att det gått så bra?
– Nej, men det är förvånande att inget annat lag har stuckit ifrån. Jag tycker inte att vi har överpresterat på något sätt och jag kan inte heller se att det ska komma något ras.
”Det blev halvpanik”
Hur är du som tränare?
– Jag kan vara gapig på matcherna men annars är jag lugnare.
Ibland liknar det mest Bengan Boys och vi har högt i tak. Spelarna bidrar genom att tycka och tänka hur vi ska ha det, men det finns ändå gränser så klart. I fjol ville Henke (Larsson) att vi skulle ha det på ett visst sätt vid fasta situationer medan spelarna tyckte annorlunda. Ska jag stå still här när det kommer två mittbackar på 1,90 som får ta fart och hoppa? Då kände man oro och det blev halvpanik.
Det funkade väl hyfsat förra säsongen, men i år har de släppt in extremt mycket på bakre stolpen.
”Som lag är vi mogna”
Bortsett från det, är du och Henke lika som tränare?
– Nej, det kan jag inte påstå. Jag vill inte jämföra mig med honom, men jag har mitt sätt att se på det. Jag tycker att det är för enkelt att vi ska säga att vi ska ha vårt spel. Vad gör vi om motståndarna fördärvar det då? Jag är betydligt mer intresserad av att veta hur de andra spelar. Vi slog till exempel Ljungskile med deras egen medicin. Vi backade hem och lätt dem komma. Vi har en ambition att spela efter marken men om vi hade gjort det då hade de nog straffat oss.
ÄFF är ett budgetlag och värvar spelare som har svårt att platsa i de större klubbarna i regionen. Ängelholms IP brukar besökas av 700-800 åskådare i snitt.
Är ni redo för allsvenskan?
– Som lag är vi mogna, men som förening finns det en del frågetecken.
Organisationen är division tre-mässig. Jag har själv kört och hämtat nyförvärv på Kastrup och haft dem boende hos mig. Det finns detaljer som kan finslipas om man säger så.
”50 000 spänn kan vi vara utan”
Hur ser du på spelarmaterialet?
– Det tog en vecka att inse att detta var himmelriket jämfört med där jag var förut. Vi har 14–15 spelare som håller bra allsvensk klass. Många av dem har inte tagit för sig i andra klubbar. Vi försöker få dem att bli tuffare. Vi har fått det där jävla fair play-priset två år i rad och det ska vi fan inte ha i år. Det funkar inte. 50 000 spänn kan vi vara utan.
Blir det en rejäl satsning om ni går upp?
– Det är ingen idé att börja jaga spelare som kostar mellan 40 000 och 60 000 i månaden. Det finns spelare så det räcker som kan spela för 15 000–25 000. Jag tror inte att vi ändrar på det på tio år. Här kan man få speltid och sedan gå till Helsingborg eller Malmö eller direkt ut i Europa. Det ska vara sporren. Pengarna tjänar fotbollsspelarna utomlands. Vi har tillräcklig kvalitet för att klara oss i allsvenskan ändå. Det är inte så att man står och skakar när man jämför de allsvenska lagens material med vårt, säger Joakim Persson.