”Kärleksförklaring från hela staden...”

Stefan Alfelt

BERGEN. Sportbladet åkte till Bergen för att följa Rikard Norling och hans Brann i ödesmatchen mot Sogndal.

Jag väntade mig en pressad Norling, jagad av fans och media. Ifrågasatt internt i klubben, men frånsett en del kritiska journalister och före detta stjärnspelare verkar Rikard Norling att älskas av i stort sett alla.

– Jag kom ganska tidigt till kamparenan i dag. När jag öppnar dörren kommer jag på mig själv att jag ler. Jag har gått till i princip varje träning och känt att fasen vad jag känner för den här träningen, säger Rikard.

När han fullständigt överraskande lämnade Malmö FF bara några veckor efter att han fört di blåe till SM-guld förra säsongen kallades han Messias på en del Brannforum. Förväntningarna var enorma på honom. Brann tippades som ett topplag av alla och nämndes som en möjlig guldkandidat.

När sista omgången spelas nästa helg riskerar man fortfarande att åka ut. En förlust mot Sogndal hade fullbordat Branns katastrofsäsong redan nu med nedflyttning från Tippeligan men Norling och hans lag köpte sig tid med en 2–1-seger. Segern innebär att Brann har avgörandet i egna händer i sista omgången borta mot Haugesund.

I hällande regn, vilket är ett normaltillstånd i Bergen, spelades bottenmötet inför helt utsålda läktare på Brann stadion.

– Kanske hade det varit läge för den passionerade Brannsupportern att visa sitt missnöje med säsongen och stanna hemma, men man gör tvärtom. Man går till stadion och fyller den därför att man trots allt tror att det är det bästa för laget man älskar.

– Det sker någonting då för både tränare och spelare. Det är en kärleksförklaring från hela staden. Någon sträcker fram en famn och då går man inte därifrån utan då gör man allt man kan för att ge tillbaka, säger Norling.

”Inte varit god nog”

Hela säsongen har varit krampaktig. Skador har gjort att unga spelare har fått ta ett ansvar de kanske inte varit mogna för, men Rikard Norling vill inte titta tillbaka än.

– Börjar jag lägga massor av energi på vad som gjort att vi hamnat i den här situationen tappar jag fokus på de viktiga matcher vi har nu. Sen vet jag att det ligger en diger uppgift att analysera och utvärdera den här säsongen. För den har inte varit god nog. Punkt. Slut.

Ni har bränt väldigt många chanser i många matcher som förlorats med uddamål.

– Man har pratat om voodoo-dockor och allting. Det är lite enkelt att nöja sig med en sådan analys.

Hur har det varit för dig? Du kom som guldtränare.

– Jag tittar på vyn från mitt fönster varje kväll, du skulle komma hem till mig och se, det är så vackert. Och människorna här är så vänligt stöttande och pushande. Jag trivs verkligen.

Jag har läst väldigt mycket om att du borde få sparken och att du inte begriper dig på norsk fotboll.

– Jo, jo. Men det är dina kollegor. Vi ligger för nedrykk så jag kan tänka mig att det skrivs en del på forum också, det är inte så att jag går in och läser dem. Det här är en klubb med en oerhört stark passion.

– Men trots allt så när jag är ute på byn är det vänlighet, stöttande och pushning. Precis som bland kollegor och administration här i klubben. Det är fantastiskt.

Du har två år till i kontraktet. Riskerar du att få gå redan nu?

– Jag hoppas verkligen att jag får vara kvar. Internt har det inte framförts kritik. Men jag räknar med en kraftig utvärdering.

Klubben har fått ekonomiska bekymmer. Spelarkontrakt har lösts. Nedskärningar planeras.

– Det kommer att bli stramare möjligheter oavsett, men hur stramt beror givetvis på vilken serietillhörighet det blir.

Har du tvingats att ställa om dig i din fotbollssyn? Det vi såg mot Sogndal är inte riktigt ”din” fotboll.

– Nej, det är det inte men det är beroende på att vi ligger i ett läge där säsongen gjort något med självförtroendet och vikten av varje liten situation, varje litet beslut, är så otroligt viktigt. Ligger man i en toppstrid må man göra det lilla extra för att öppna motstånd som har respekt för en. Här handlar det om att inte göra misstag.

– Vi spelar inte som vi vore på beachen tillsammans med polarna, helt avslappnade och lediga. Det märks att det är en kamp som betyder mycket.  Det är det du ser när du kommer hit i dag. Den fotboll vi spelar i dag är rent och skärt jobba allt vi kan. En strid för livet för att få resultat. Kan man göra det genom att spela ut motståndarna är jag världens lyckligaste, men vi är inte där i dag.

Blivit van i regnet?

När du sett hur det gått för Malmö FF i år, har du då någon gång känt minsta lilla ånger över att du lämnade?

– Jag är så jäkla glad för Malmö FF och jag vet hur mycket man kämpar och hur mycket man vill ta det här nästa steget. Det har man gjort i år och det är så imponerande och jag är glad för så många. Samtidigt är jag lycklig här och det är också viktigt.

Varför lämnade du Malmö?

– Jag lever i nuet och har svarat på de frågorna hundra gånger tidigare.

Du har aldrig svarat på varför.

– Nej, jag svarar på ett sånt här sätt som gör att jag ändå inte har svarat.

Många tycker att det var väldigt märkligt.

– Jag förstår det. Jag fick uppleva något fantastiskt vackert där och kommer att minnas det resten av livet.

Under hela matchen står Norling i ösregnet utan regnkläder, till synes obekymrad om vattnet som vräker ner över honom. Han verkar ha blivit van i staden där det regnar mest i Europa.

– Faktum är att det inte har regnat så mycket i år. Det är kanske en anledning till att vi ligger där vi ligger. Det finns ingen bevattning på planen eftersom man räknar med att ska regna och så har det varit torrt. Vi har fått stå med brandsprutor och spruta vatten på planen.

Den uteblivna naturbevattningen har även ställt till problem på träningarna eftersom inte heller träningsplanen har bevattningssystem.

– Tidigare har det varit 15-20 träningar per år som det varit torrt. I år har det regnat på bara 15–20. När det regnar på morgonen blir jag glad. För det är bättre för träningen att vi kan träna som vi tänker spela på matcherna, säger Rikard Norling.

Den uteblivna bevattningen måste vara ett problem som är unikt för Bergen.

När jag senare står och väntar på taxi för att lämna Brann stadion får jag ett bevis på det Rikard säger om stödet han känner.

Några supportrar undrar varför jag står kvar och när jag berättar varför jag är där säger de spontant:

– Berätta då för dina läsare att alla, precis alla, i Bergen stöttar Rikard Norling. Vi vill ha honom kvar och det är fullständigt unikt att man stöttar en tränare i Bergen på det viset med tanke på var laget ligger i tabellen.