Asaharas tre tankar: Han satte ett pris på sin barndomsdröm
Ligasäsongen 2021/2022 har nådde vägs ände i helgen.
Likaså en av de mest långdragna silly season-soppor vi sett på år och dagar.
Här är Makoto Asaharas tre tankar från säsongens sista fotbollshelg.
Han satte ett pris på sin barndomsdröm
Ett kontrakt värt minst en handfull miljarder kronor. Och makt över sportchefsval, tränarval och spelarrekrytering som ingen storklubb med sund självbild skulle erbjuda en spelare.
Summan av ett ekonomiskt oberoende och en överenskommen grogrund för megalomani blev bevisligen mer värd än en barndomsdröm.
För ja, Kylian Mbappé kan mycket väl helt ha gett upp sin stora barndomsvision när han valde att tacka nej till sin muntliga Real Madrid-överenskommelse och skriva på för tre ytterligare år i Paris Saint-Germain.
Redan 2017, när en tonårig supertalang var på alla storklubbars radar efter succén i Monaco, så var Real Madrid frontrunners till hans signatur.
Trots allt har Real Madrid alltid varit klubben som Kylian Mbappé drömt om att spela för. Klubbens vars spelare och färger tapetserade väggarna i hans pojkrum.
När det begav sig då kände en 18-årig supertalang att steget var för stort och tidigt. Han ville trots allt inte lämna sitt älskade Frankrike utan att ha lämnat ett bestående avtryck.
Men även om han skrev på för PSG då så levde drömmen om Real Madrid kvar. Och Madrid hade tålamod. Tålamod som sträckte sig över ett femårigt PSG-kontrakt.
För de hade ett ord och en dröm att gå på. De ”visste” att Kylian Mbappé var villig och redo att ta steget och valde därför att inte gå all in för Erling Braut Haaland. De ”visste” att drömmen var ömsesidig.
De trodde de visste att det var klart. Oavsett hur många emirer och franska presidenter som gick i bräschen för det motsatta.
Om Mbappé hade bestämt sig med besked i ett tidigare stadie, utan att muntligt komma överens med Real Madrid och använda den överenskommelsen som ett redskap på vägen till större PSG-inflytande och en fetare plånbok, hade Real Madrid garanterat varit där och huggit igen 2025.
Men nu?
Nu har jag svårt att se Real Madrid glömma hur Mbappés agerande gjort dem till åtlöje innan denna transfersommar ens börjat på allvar.
Tid må läka sår. Han må bara vara 26 år gammal vid nästa kontraktsslut. Han må vara en av världens bästa fotbollsspelare.
Men här och nu kan jag inte se något annat än att Kylian Mbappé bränt bron till Santiago Bernabeu för all framtid.
Eller åtminstone så länge Florentino Perez är president.
Den sista spelaren Liverpool ville få skadad
I Real Madrids ögon så är dock en stundande Champions League-final mot Liverpool det enda som finns här och nu, av förklarliga skäl.
Och för Liverpools del hade uppladdningen kunnat vara bättre.
Att 3–1-segern mot Wolverhampton inte räckte hela vägen till Premier League-titeln (på grund av Manchester Citys mirakelvärvning på fem oförglömliga minuter mot Aston Villa) må vara en sak.
Men det var något som ändå, om man fokuserar på resultatet snarare än den nervkittlande vägen dit, var väntat.
Det som kanske borde oroa Liverpool allra mest är Thiago Alcantaras bistra min på bänken efter att ha tvingats bryta i paus.
Med Fabinho på skadelistan sedan tidigare, och Virgil van Dijk och Mohamed Salah med skadekänningar sedan tidigare, så var nog den spanske mittfältsvirtuosen den allra sista spelaren som Jürgen Klopp och Liverpool ville få på skadelistan.
Trots allt har Thiago varit rakt igenom briljant under denna andrasäsong i klubben. Trots allt har han till slut fått visa precis varför klubben valde att plocka in honom den där sommaren 2020. För den där extra dimensionen han skulle ge? Den har han gett med besked i år.
Har han varit en av världens bästa mittfältare under denna säsong? Det har han varit.
Att Liverpoolskeppet nu lär behöva gå till sjöss mot Real Madrids erfarna Bermudamittfältstriangel utan varken ankaret (Fabinho) eller rodret (Thiago) är ett extremt stort minustecken. Och det med all respekt till att styrman Jordan Henderson kommer jobba kopiöst tillsammans med Naby Keita och (sannolikt) veteranen James Milner.
De är fortfarande favoriter på förhand sett till kvalitet på laget och form. Men Thiago var den sista spelaren de ville tvingas undvara.
Stefano Pioli – du motbevisade mig med besked
Jag var en av de som var allra mest konfunderad över det där tränarvalet som Milan gjorde hösten 2019 när Marco Giampaolo-experimentet havererade. Stefano Pioli? Varför i hela friden Stefano Pioli?
En tränare som aldrig vunnit någonting som tränare utan mest hoppat runt emellan diverse inhemska tränaruppdrag utan att uppnå något ädlare än mellanmjölk någonstans.
Inte ens när Milan började rada upp segrar var jag övertygad. Pioli hade trots allt ett CV bestående av höga toppar som nästan alltid följdes av djupa dalar.
När Ralf Rangnick verkade vara en fullfjädrad och klar kandidat att ta över så var jag en av de första som tyckte att Milan höll på att ta ett steg i en spännande och vågad riktning. Sen valde de att behålla Pioli ändå. Trots allt lyste fortfarande de djupa dalarna med sin frånvaro.
Nu har de vunnit Scudetton. Efter att ha slutat tvåa ifjol.
Med en trupp som på pappret ska vara svagare än så väl Inter som Juventus. Med en kärna bestående av unga, hungriga, lovande spelare, värvade på en begränsad budget. Med en trupp som tappat sin stora målvaktsstjärna (Gianluigi Donnarumma) och offensiva kreativitetsnav (Hakan Calhanoglu) inför säsongen, och det gratis dessutom.
Med ledargestalten och lagpappan Zlatan Ibrahimovic för det mesta på skadelistan. Precis som lagkapten Alessio Romagnoli.
Men spelare klev fram. Segrar bärgades. Och den direkt avgörande, sista matchen mot Sassuolo blev aldrig spännande utan bara en enda lång titelfest.
Det är en bedrift utan dess like av Milan. Av Stefano Pioli, som stått för en av de största tränarbedrifter vi sett i Serie A på 2000-talet.
En 56-åring som från första stund i Milan tagit precis perfekt med plats och rum. Som matchat sin trupp på ett föredömligt vis. Som, tillsammans med Zlatan Ibrahimovic, lyckats pränta in en vinnarkultur i ett lag som saknat just det i över ett decennium av Scudettotorka.
Stefano Pioli, du motbevisade mig verkligen med besked.
