Fagerlund: Hoppas fansen inser att det är värt det
LONDON. Ange Postecoglou gillar att ta risker, Unai Emery likaså.
Tre poäng, en, noll, det får bära eller brista.
Tottenham må ha förlorat i dag – men alla hade åtminstone roligt längs vägen.
Många tränare har inte mod att spela en offensiv fotboll, frångår sin filosofi om det finns minsta tvekan kring om spelarmaterialet verkligen räcker till.
Vad Ange Postecoglou säger till de som saknar tro?
– Just do it, mate.
Australiern slog i marken, hårt, när Pau Torres nickade in 1–1 minuten innan halvtid på Tottenham Stadium. Det var en magisk frispark från Douglas Luiz som föranledde målet, även om Aston Villa knappast hade varit bättre än hemmalaget så långt.
Organiserat kaos är synonymt med Tottenham nuförtiden.
Blev komiskt
Postecoglou vet vad han vill ha – fart, aggressivitet och mod – och mönstrade ett sorts 4–2–3–1 från start med Rodrygo Bentancur och Giovani Lo Celso på det centrala mittfältet, Bryan Gil som högerytter samt Dejan Kulusevski som tia bakom Son Heung-Min.
”Ett sorts” åsyftar att formationen är en högst levande organism.
Det tar exempelvis emot att kalla ytterbackarna på papperet – Pedro Porro och Destiny Udogie – för just ytterbackar. Duon är snarare extremt hungriga offensiva spelare, som dessutom ofta återfinns centralt.
Det kunde ha stått 3–3 efter tio minuters spel, Tottenhams stolpträff (Kulusevski) och många missade frilägen blev snart komiska. Att det dröjde hela 22 minuter innan Lo Celso smög fram i utkanten av straffområdet på en hörna och spräckte nollan via en styrning var nästintill ofattbart.
Olyckligtvis hämmades hemmalagets flyt i spelet av ytterligare ett ovälkommet avbräck.
Persona non Grata
Någon timme innan avspark, när många av åskådarna trängdes på Seven Sisters station, sjöng Villa-supportrarna om ”The Polish Cafu”.
De gör nog bäst i att låta bli att nämna Matty Cash namn på hemresan, han lär vara Persona Non Grata i dessa kvarter efter att ha tacklat Rodrigo Bentancur – nyligen tillbaka från en långstidsskada – så illa att denne tvingades utgå.
Att Unai Emery valde att ta av Cash i halvtid var inget överraskande besked.
Så väl Emery som Postecoglou påminner om varandra på så vis att de gärna bjuder in motståndarna i matchen genom att ta risker i spelet.
Det förklarar varför Villa vann med 6–1 mot Brighton och 4–1 mot West Ham, men också förlorade med 0–3 mot Liverpool och 1–5 mot Newcastle i premiären. Backlinjen står gärna skyhögt, vilket skapar problem ibland.
Efter att Tottenham tappade nyckelspelaren James Maddison samt Micky van de Ven och Cristian Romero har de sett mer sårbara ut försvarsmässigt.
Å andra sidan var Ollie Watkins ledningsmål i 61:e minuten, en touch och lågt avslut förbi målvakten Vicario, en riktig klassaktion.
Var deprimerande
Det går att ha åsikter kring när sunt förnuft bör råda i fotboll. Att spelet måste anpassas beroende på motstånd och truppstatus, eller att åtminstone backlinjen bör sjunka vid två röda kort.
Men så tänker jag tillbaka på hur det har varit att åka till Tottenham Stadium denna säsong.
På pirret i magen eftersom det är omöjligt att veta vad som väntar, hur publiken sitter som fastklistrad framför det oförutsägbara skådespelet.
Av någon anledning förknippar jag främst Tottenhams matcher från de två-tre senaste säsongerna med hällregn. Minnena av vädret speglar antagligen lagets prestationer på den tiden, grått och blasé, trots att segrar inte direkt var sällsynta.
Det är först nu jag har insett hur deprimerande det faktiskt tenderade att vara, hur publiken ofta morrade missnöjt.
Resultat är oerhört viktigt i fotboll, men vad är fotboll om handbromsen är i?
Sällan underhållande och inspirerande.
Inte oförtjänt för Villa
Tottenham borde ha gjort minst två mål i dag, med betoning på minst. Samtidigt kan det inte kallas oförtjänt att Emerys Villa åker härifrån med tre poäng (och 1,76 i förväntat målsnitt).
Villa ligger imponerande nog på fjärde plats i tabellen för första gången sedan 2009, på lika många poäng som trean Liverpool.
Vem hade kunnat tro det för lite mer än ett år sedan, när Steven Gerrard envisades med att spela sin dysfunktionella julgransformation?
För Spurs blev det en sådan där dag där supportrarnas tålamod testas. Förhoppningsvis inser de att denna nya, spännande era bara befinner sig i fas ett, att fotbollen är värd det.