Fina gesten efter att Markus Heman, 24, drabbats av cancer
Publicerad 2024-08-13 00.25
Miljontals människor vet nu att Markus Heman, 24, drabbats av en aggressiv cancer.
Lagkamraternas virala klipp och fina gest har fått stor spridning, till Kalmar AIK-spelarens stora glädje.
Stödet han får av Klubben i sin kamp, sprunget ur gemenskapen, är något speciellt.
– Det är snaggade grabbar och mycket tårar, säger han.
Allt ska handla om glädjen.
Det är det viktigaste.
Glädjen, gemenskapen, skratten – Klubben.
Mitt på golvet står Markus Heman, 24, i tårar. Allt efter att ha chockats när han kliver in i omklädningsrummet på Fredriksskans IP, arenan där Kalmar FF vunnit SM-guld.
– Det är snaggade grabbar, mycket tårar och glädje, säger han till Sportbladet.
Det har gått några dagar sedan de där omtumlande minuterna. Nu förstår han att all uppståndelse ”handlar om fotbollsbegåvningen i division fem”.
– Det är kul att det blivit så stort, även internationellt. Det var en så fin gest av grabbarna.
Vad som hänt? Hans lagkamrater i spelade utan hans vetskap in en video där de alla rakade av sig håret.
Anledningen? Markus, som kommer från Oxelösund i Södermanland, och spelar fotboll i Kalmar AIK, har drabbats av cancer.
– Det blir en del möten, läkarbesök... rutingrejer. Men också besök som behövs, säger han.
Markus beskriver vardagen i Småland (där han hållit till efter studierna på Linnéuniversitetet) som bra.
Han har precis avslutat en promenad hemma hos familjen. Han beskriver sig som ”pigg trots cellgiftsbehandlingen”.
– De flesta dagarna går väldigt bra, men man får verkligen gå på dagsform jämfört med hur det var förr. Innan jag blev sjuk var det väldigt rutinstyrt.
Han fortsätter:
– Nu är det mer dagsform som gäller. Men jag kan starta dagen med en promenad med en kompis eller röra mig så mycket jag kan. Sedan får man dra hem och ladda batterierna innan jag kan sticka ned på träningen och hänga med grabbarna. Det blir rätt fria tyglar ändå. Dels med möjlighet men också ork att hitta på grejer. Det känns bättre än jag trodde trots cellgiftsbehandlingar och så.
Markus Heman: ”Vad fan?”
Det har gått en månad sedan han fick beskedet att han drabbats av den aggressiva cancerformen
– Jag började känna i juni att det gjorde ont i kroppen, i högersidan av magen. Det kom en gång, man tänkte ”vad fan är det här?”. Då tog man Alvedon eller Ipren. Då försvann det och så gick man vidare med dagen…
– Sedan kom det igen, så släppte det inte. Då var det in på akuten och de bad mig boka tid på vårdcentralen. Men så kom det igen, smärtan i högersidan av magen.
Då blev det sjukhusbesök, röntgen och till sist ett läkarbesked.
– Då sade de 1 juli att det med 90% sannolikhet var cancer. 11 juli fick jag bekräftat vad det var för något.
Ett sådant besked slår undan benen på vem som helst. I det här fallet går det bara att föreställa sig vad det innebär för en ung, idrottande och i stora drag frisk, man.
– Det var omtumlande. När man är 24 år och har idrottat hela sitt liv, man har varit rätt duktig att tänka på vad man smäller i sig och käkar, så är det chockerande. Då är det sjukt att säga att man har cancer. Det är inget man förväntar sig. Man tänker kanske på ett magsår när man varit stressad på jobbet.
Hur har den här månaden varit för dig?
– Det låter så konstigt att säga egentligen. Men jag har mått väldigt bra under den här perioden. När det kom att det var cancer och hela den biten behövde jag inte ta något av det själv. Det tog tio minuter, sedan hade jag fyra polare på laget inne på sjukhuset med mig. Sedan har de inte låtit mig gå igenom det själv någon dag. Jag har inget jag inte fått stöd i.
Faktum är samtidigt att han själv får palliativ behandling till följd av den cancer han drabbats av.
Drabbades av cancer – timmar från familjen
Allt samtidigt som han har familjen 33 mil bort, en bilresa på nästan fyra timmar.
Då ska de tillsammans både hantera ett tufft besked som en tuff resa därefter.
– Det är klart att det var jobbigt i början för familjen också. Men väldigt snabbt såg de stödet runt mig också, säger han och fortsätter:
– Det är jobbigt stundtals, det är inget kul att se de man har nära och tycker om vara ledsna. Men känslan att det går att fixa, optimismen, har nästan trumfat allt. Stödet från föreningen liksom. Känslorna jag känner mest är tacksamhet och ödmjukhet.
Precis som det syns i klippen, som visats närmare en miljon gånger bara på Instagram, trycker han själv på: en oerhört stark gemenskap i klubben.
– Hela föreningen slöt upp direkt och har givit mig så mycket kärlek. Det har hjälpt för att smälta allt och för känslan att det går att ta sig igenom. Det känns väldigt bra i huvudet genom hela grejen.
– Visst, det är tuffa känslor för dem att hantera också. Men det är optimistiskt i dag från dem, från mig och alla runt omkring. Som fotbollslaget har de varit med i det från första stund. Vi är tydliga med att vi går igenom det här tillsammans. Jag är lyckligt lottad som sagt, även med en fantastisk familj.
Hur har det varit för er att ha det stödet?
– När det ger mig sådant lugn så smittar det av sig på familjen mer och mer under tiden. De såg hur optimistisk jag var och jag tror det smittar av sig. Jag har världens bästa familj, de är så stöttande i allt. Det är ingen skillnad här.
Markus får frågan vad hans lagkamrater betyder för honom.
24-åringens glädje tack vare vännerna
Han beskriver själv hur han får svårt att sätta ord på vad de betyder för honom, men att han under sina två år i laget ”älskat att komma till träningen tack vare sina bästa vänner”.
– När man nu har sin tuffaste match i livet själv… då betyder de ju allt. De är så otroligt fina. Allt från att de rakar skallar, det tatueras, sedan visas det ett sjukt stöd. Jag har inte vokabulär nog att förklara. De är mina bästa vänner och bara en sådan grej som vad deras stöd betyder för min familj. Det är otroliga människor och jag är så tacksam att få vara en del av Kalmar AIK, att man fått lära känna så många fantastiska människor.
Han vill nämna det igen: att han känner en glädje över att ha stödet från sina lagkamrater.
– Mitt i allt känner jag mig lyckligt lottad att jag har så mycket fantastiska människor runt mig varje dag. Jag är väldigt tacksam för dem.
Till slut mynnade det också ut i en viral video, allt för att visa upp klubben.
– Det jag velat är att allt som kommuniceras ut, som klippen, ska vara med en optimistisk underton. Jag vill inte ha något snyft. Det är ju en ledsam situation, men jag vill inte ha snyft.
På det samlade klubben i samband med en match i helgen in över 160 000 kronor till Markus och hans familj.
– Jag vill trycka på vad gemenskap kan göra med en sådan situation. De har anammat det och känner detsamma. Videon är ett toppenexempel. Det handlar inte om att det är tragiskt utan att de är med mig hela vägen. Det blev något härligt i stället!
Så, vad är planen härnäst?
– Jag tar det verkligen dag för dag...
Skickar fin hälsning efter virala videon
Varje vecka lägger han om förbandet på sin , sedan väntar påfyllning av cellgifter via dropp var tredje vecka och efterföljande cellgifter i tablettform.
– Jag har läkarbesök inplanerade och ska till Uppsala nu. De är bäst i Sverige på formen av cancer jag har. Så det är med en optimistisk känsla jag åker dit.
Under första halvan av september väntar sedan en ny röntgenundersökning.
– Då ska vi utvärdera hur cellgifterna funkar. Om de har önskad effekt eller om vi ska testa något nytt. Det blir lite väntetid tills dess och den utvärderingen, säger han och fortsätter:
– Under tiden ska jag jobba så hårt jag kan med de runt mig för att skapa de bästa fysiska förutsättningarna med motion. Men även de bästa psykiska förutsättningarna tack vare all kärlek, all optimism, glädje och energi som finns runt mig och låta den smitta av sig på mig.
Vad vill du skicka med alla som sett videon eller läser det här?
– Det sista jag skulle vilja säga här… det är hur mycket styrka det finns att hämta i gemenskapen. Föreningslivet är så viktigt för någon som mig, en vanlig kille och person. Både i bra och dåliga stunder och perioder i livet, säger Markus Heman och avslutar:
– Det finns mycket styrka i den gemenskapen i föreningslivet.