Polischefen i Syd beklagar bristen på svar från Stockholm: ”Ingår i uppdraget”
Uppdaterad 2021-03-04 | Publicerad 2021-02-19
Frågorna och kritiken mot Polismyndighetens tillämpning av villkorstrappan staplas på hög.
Men polisregion Stockholm vill inte svara.
Sportbladet har i stället pratat med polisregion Väst och Syd. Erik Nord, chef för polisområde Storgöteborg, respektive Mats Karlsson, chef för polisens underrättelseenhet och ansvarig för idrottsrelaterad brottslighet i Syd – som tycker att det är beklagligt.
– Jag tycker att om man har valt ett chefsuppdrag inom polisen så ska man uttala sig. Det ingår i uppdraget, säger Mats Karlsson.
I en intervju med Sportbladet för två veckor sedan menade Djurgårdens evenemangsansvarige Mats Jonsson och Hammarbys säkerhetsansvarige Göran Rickmer att polisens tillämpning av villkorstrappan i Stockholm är orimlig – men att tillämpningen i polisregion Syd, och delvis även i Väst, är mer sund.
– En bättre variant av villkorstrappan, kan man ju säga också, sa Mats Jonsson.
– Till hundra procent, instämde Göran Rickmer och konstaterade därefter:
– Villkorstrappan är kanske det största hotet vi har just nu.
Betydligt värre ordningsläge i Stockholm
Sportbladet har pratat med Mats Karlsson, som är chef för underrättelsetjänsten och ansvarig för idrottsrelaterad brottslighet i polisregion Syd, och Erik Nord, chef för polisområde Storgöteborg, för att reda ut skillnaderna mellan Stockholm och Syd och Väst.
Det är en helt annan omfattning än vad det verkar vara i exempelvis Stockholm.
Mats Karlsson medger att tillämpningen av villkorstrappan ser annorlunda ut i huvudstaden jämföret med de andra regionerna, men menar att det handlar om ordningsläget – vilket är betydligt värre i Stockholm.
– Vi har inte den problematiken som främst verkar finnas i Stockholm när det gäller olika fotbollsmatcher med våldsamma upplopp, större bråk, matcher med omfattande pyroteknik och så vidare. Så man kan inte använda en lägesbild från region Stockholm och tillämpa den i hela Sverige. Vi måste se att det är stora skillnader, säger han och fortsätter.
– Man måste ha med sig det att vi har olika situationer i olika delar av landet. Vi har problem i våra matcher, men det är en helt annan omfattning än vad det verkar vara i exempelvis Stockholm.
Menar du att problematiken är större i Stockholm än i Syd?
– Kring vissa matcher i Stockholm har det förekommit våldsamma upplopp, större slagsmål, att man skjuter pyroteknik eller bangers mot varandra och så vidare. Så det är en annan problembild i Stockholm än vad vi har i Syd. De har ju fler matcher med sämre ordningsläge.
För att klargöra – tillämpningen av åtgärdstrappan och villkorsstegen skiljer sig inte mellan Stockholm och Syd, utan det är ordningsläget som skiljer?
– Riktlinjerna som ligger är ett styrdokument inom polisen (vilket betyder att det måste följas reds. anm.). Där omnämns åtgärdstrappan. Så den är vi alla bundna av att följa. Sen själva tillämpningen, där kan och ska regionala skillnader göras i vissa frågeställningar utifrån lokal lägesbild. Det är inte skrivet i riktlinjerna exakt hur man ska vidta åtgärder. Om man tittar på åtgärdstrappan så anger den ju att du kan stegra villkor efter uppföljning, om du ser att det behövs för att det är problem med ordningsläget. Sen har ju frågan varit vilka åtgärder som kan vidtas. Vilka villkor som man kan ålägga en arrangör, där vissa har blivit överklagade och testade.
”Villkorstrappan kan döda en del tillit”
Erik Nord, chef för polisområde Storgöteborg, är inne på samma spår som Mats Karlsson.
– Jag kan också se hur det fungerar i Stockholm. Eftersom jag har suttit på nationell nivå så har jag träffat en del av de som jobbar nationellt, men också i Stockholmsklubbarna, och det är ett annat tonläge där, säger han.
Vad är skillnaden i tonläget?
– Tonläget är att det är mer konfrontation mellan klubbarna och polisen. Där har ju bägge parter ett ansvar förstås. Men i den där friktionen så dör en del av tilliten till varandra. Där upplever jag också att villkorstrappan kan döda en del tillit. Det är komplicerat, det är ett dilemma. Därför jag har förståelse för att Polismyndigheten vill att vi är lite striktare i vår tillämpning. Men det bästa är om det går att lösa via samverkan och det upplever jag att vi (i väst) är där och vi har varit där ett par år nu.
Vi upplever nog att våra Göteborgsklubbar tar ansvar. Vi har fått det där arbetet på ett bra sätt, men på ett generellt plan i Sverige finns det en upplevelse om det hos polisen och jag kan förstå att den finns där.
Erik Nord berättar att det uppstår en risk att polisen driver klubbarna längre från polisen och i stället driver dem närmare supportrarna, och kanske till och med problemsupportrarna.
– Det blir liksom polisen mot resten i det här arbetet med villkorstrappan. Samtidigt som det finns en rimlighet i att om man inte sköter sig så kommer det ske ingripande åtgärder. Där finns det en befogad frustration från polisens sida över att vi upplever att arrangörerna inte alltid tar det fulla ansvaret för att se till att begränsa det här.
Har ni fått det bekräftat, att klubbarna inte vill ta ansvar?
– Nej, det är mer en uppfattning och en känsla som jag får. Men vi upplever nog att våra Göteborgsklubbar gör det. Vi har fått till det där arbetet på ett bra sätt, men på ett generellt plan i Sverige finns det en upplevelse om det hos polisen och jag kan förstå varför den finns där. Det blir friktioner mellan klubbarna och polisen. Det finns en risk med att villkorstrappan spär på den friktionen, samtidigt som det tyvärr är så att i vissa lägen så upplever vi att man vill gärna ha samverkan, men man vill inte göra sin del av de åtgärderna som behöver göras.
I samband med Sportbladets publicering av intervjun med Mats Jonsson och Göran Rickmer som avhandlade villkorstrappan sökte vi polisregion Stockholm, Per Engström, huvudansvarig för polisens nationella idrottsråd, och Nationella operativa avdelningen som tagit över ansvaret för idrottsrelaterad brottslighet. Men samtliga valde att avböja. Det är tråkigt, menar Mats Karlsson.
– Jag beklagar det. Jag tycker att om man har valt ett chefsuppdrag inom polisen så ska man uttala sig. Det ingår i uppdraget och motverkar även rykten om en tystnadskultur. Sen kan man inte uttala sig om allt, men jag tycker att det är vårt ansvar att uttala oss om hur vi tänker. Sen kan jag inte berätta allt eftersom en del är pågående arbete där vi inte är färdiga, säger han.