Maldini Mr Milan

För 20 år sedan gav Liedholm Maldini chansen - i dag går det inte att tänka sig försvaret utan honom

En dag kommer det att finnas ett Milan-försvar utan Paolo Maldini.

Få kommer ihåg hur ett sådant ser ut.

I går firade backgiganten 20 år i klubben.

Han fick stående ovantioner när Milan besegrade Udinese hemma på San Siro med 3-1.

Inte för att han gjorde mål eller något sånt.

Utan för att han i dagarna firar ett unikt jubileum i storklubben.

- 20 år som spelare i Milan, det är stort. I dag såg Paolo stundtals ut som han gjorde för 20 år sedan. Han är sannerligen en stor spelare, säger Milantränaren Carl Ancelotti efter 3-1-segern i går.

Liedholm gav honom chansen

Den var en gråtrist eftermiddag 20 januari 1985 som den då blott 16-årige Paolo Maldini fick sin chans. Han hade spenderat början av matchen mot Udinese på avbytarbänken. Men så kom ordern från svensken Nils Liedholm att han skulle dra av sig träningsoverallen och kliva in på gräset på Stadio Friuli i Udinese.

Det var första steget på en lång och framgångsrik karriär.

I dag har pojken blivit man - fyller 37 år i sommar - och han har vunnit allt som går att vinna inom klubbfotbollen. Och han har gjort det i just Milan. För trots åtskilliga anbud från andra klubbar och ligor, har Paolo Maldini aldrig provat på proffslivet i någon annan klubb. Men det är inte något som han ångrar i dag.

"Min familj och Milan hör ihop"

- Jag föddes i Milano, har alltid bott här och vet inte om jag skulle kunnat slå mig till ro någon annanstans. Min pappa var lagkapten i Milan, och jag har ett speciellt förhållande till den här klubben. Maldino-

familjen och Milan hör ihop, sa Maldini nyligen till Sportbladet.

Pappa är Cesare Maldini, även han en legendar i Milan och senare även förbundskapten för det italienska landslaget.

På tal om landslaget är Paolo Italiens meste landslagsman genom tiderna med sina 126 landskamper och fyra VM-turneringar. Men efter VM 2002 sa Paolo nej till allt framtida spel i "gli azzurri". All energi skulle läggas på klubblaget.

- Jag har fattat mitt beslut, landslaget är ett avslutat kapitel, sa han då.

Han gjorde debut i landslaget som 19-åring - mot Jugoslavien i mars 1988 - och har sedan dess nästan varit bofast. Under många år rankades han som världens bäste back och var en starkt bidragande faktor till att Italien spelade hem VM-bronset 1990, VM-silvret 1994 och EM-silvret 2000.

En sak saknar han dock - en titel med landslaget.

I klubblaget har han som sagt desto fler titlar. Ligabucklan har Milankaptenen fått höja sex gånger och i Champions League har han stått högst upp på pallen vid fyra tillfällen.

Men frågan är om inte den senaste gången - 2003 - var höjdpunkten.

Han hade precis beslutat sig för att lämna landslaget och lägga all kraft på Milan. Han bildade mittlås tillsammans med Kakha Kaladze och framåt hade han som i dag Sjevtjenko i anfallet.

Att det dessutom var 40 år sedan hans far Cesare vann Champions League som kapten och mittback gjorde inte saken sämre.

- Att jag fick vara med och vinna Champions League med mitt Milan igen var fantastiskt, en otrolig känsla, säger Maldini, och tänker tillbaka på straffdramat i finalen mot Juventus.

Kontraktet går ut 2006

Frågan är om det var sista gången som Maldini och Milan fick lyfta en stor buckla. Hans kontrakt går ut i juni 2006.

- Fotbollen har alltid varit mitt liv, jag är ju uppvuxen med den, och jag har svårt att tänka mig ett liv utan den, säger Paolo.

- Jag har tänkt på min framtid de två tre senaste åren, men har inte lyckats ta något beslut. Jag njuter fortfarande av träningen och timmarna på planen och när jag någongång drar mig tillbaka så är det vardagslunken som jag kommer att sakna allra mest.

Ska inte bli tränare

Men på frågan om han kommer att följa i pappas fotspår och bli tränare efter spelarkarriären svarar han snabbt.

- Jag kommer inte att bli tränare. Jag har alltid sagt att det är ett jobb som är fyllt med för mycket stress. Det bästa vore om jag fick en annan roll inom fotbollen.

Om ett par veckor kommer en dokumentär om Paolos makalösa karriär. Dokumentären kommer att berätta sagan om backresens 20 år i Milan - både genom andras och hans egna ögon.

Och unde sina 20 år som fotbollsspelare i serie A har han stött på många exeptionella spelare, men han har inga problem att plocka ut den främste.

- Den bäste är Maradona - utan tvekan. Han var den främste och han respekterade alla oavsett om de var stjärnor eller bänknötare.

Storhet och respekt. Det låter som det passar in på Paolo Maldini också.

Facit i Serie A

Niclas Blixt