Hur mycket är lite gammaldags heder värd? Inte ett skit

Hur mycket är en ligaseger värd?

Sisådär 18 miljoner kronor.

Hur mycket är lite gammaldags heder värd? Inte ett skit.

Allt kan köpas. Alla kan köpas.

Så kan man sammanfatta det sorgliga förhandssnacket kring den spanska ligaavslutningen. Så kan man också sammanfatta den sorgliga tid vi lever i.

Jag hårdrar saker, naturligtvis. Det handlar trots allt inte om läggmatcher, utan om extra motivation att vinna. Inte heller tror jag att de så kallade segerpremierna blir det som avgör spanska ligan i dag. Men vackert är det inte, inte alls.

De spanska journalister man talar med säger alla samma sak: det här är inget förbjudet, inget nytt. I veckan gick såväl Suker som Gil ut och berättade öppet om hur de genom åren fått betalt för både segrar och oavgjorda resultat.

Alltså var det väl rätt få som på allvar blev förvånade när Leo Messi började tala – på en officiell presskonferens – om en nätt liten ”premie” från Barcelona till Mallorca om man stoppar Real Madrid. Inte heller lär Tobias Grahns frispråkighet om en trevlig bonus från Real Madrid till Gimnastic Tarragona få särskilt många spanjorer att sätta söndags–cavan i vrångstrupen. Samma sak gäller förstås bonussnacket kring Sevilla och Villarreal.

Blir inte moraliskt upprörd

Allt var inte bättre förr, klubbar har i alla tider gått långt för att uppnå sina mål. Det nya i dag är de ständigt ökande summorna – och den ökade acceptansen för att pengar ska få spela en huvudroll i såväl livet som fotbollen. Att bli upprörd är ungefär lika passé som att tycka att det är trist med silikon och ironi. Då ekar genast ropen om moralpanik.

Jag blir dock inte särskilt moraliskt upprörd när jag hör Messi och Grahn prata om att köpa sig segerhjälp eller ta emot pengar för att vilja vinna, som om det vore lika naturligt som att dra på sig benskydden. Jag blir bara trött.

Trött på att pengar betyder allt mer och allt annat allt mindre. Trött på att inte få ägna all kraft åt lagen Real Madrid, Barcelona och Sevilla, åt spelet och spelarna. Trött på det korrupta flin som toppfotbollen av i dag hånler mot oss med. Som Tobias Grahn säger:

”För Real Madrid kan det handla om många, många miljoner om vi skulle lyckas ta en poäng mot Barcelona. Då kan de gå till Tarragona och säga att de gärna vill ge oss spelare x antal miljoner för att ta en poäng”.

Det kan Real göra. Enligt de spanska experter vi talade med i går är allt tillåtet så länge lag inte betalar andra lag för att förlora. Men att något är till­åtet räcker inte för att göra det etiskt försvarbart. Här invänder de som vill vinna till varje pris (varför inte 18 miljoner?) att etik är något för kyrkoföreningen. Det viktiga är att vinna, inte hur man vinner. Jag känner så väl igen resonemanget från mina år i Italien. Där ”vet” alla att man inte ska satsa pengar på de sista ligaomgångarnas matcher eftersom så många resultat är uppgjorda. Där har vi de senaste åren kunnat följa den ena skandalen efter den andra. Mutor, läggmatcher, fixade resultat, köpta domare. Allt har varit tillåtet i jakten på segrar – och pengar.

Borde lita till sin egen förmåga

Förlorarna i det spanska arrangemanget är de mindre klubbar för vilka storklubbarnas ”segerpremier” ugör halva deras årsbudget. De som aldrig kan vinna, de som bara blir brickor i de rikas spel.

Barcelona, Real Madrid och Sevilla borde lita till sin egen förmåga att spela fantastisk fotboll och inte behöva be andra om hjälp. Det vore betydligt mer stilfullt om några av världens mäktigaste klubbar lade pengarna på välgörande ändamål, i stället för att betala svindlande miljonsummor till redan välmående proffs för att de ska göra sitt jobb.

Jennifer Wegerup