BANK: Elm kan placeras på vilken plats som helst – men INTE på bänken...
KIEV. I årtionden har Sverige tänkt fotboll och låtit andra spela den, men här står vi.
Landslaget har sitt spelskickligaste mittfält i modern tid.
Så – vad ska vi göra med det?
För att få en aning räcker det att stå och hänga på ett räcke medan de kör ett par vändor kvadraten.
För att få en bevisbörda som skulle hålla i domstol behöver man bara hänga kvar tillräckligt länge för att se när de spelar fyramålsspel (kapten Hamréns favoritövning), eller någon annan spelövning som ger en liten yta och kräver två snabba fötter.
Det här är ett landslag som driver upp tempot minst lika mycket med bollen som de gör utan den. När Sverige går in till EM-premiären på Olympiastadion i morgon kväll kommer de att göra det med bättre mittfältsfötter än någon gång tidigare i svensk fotbollshistoria.
Kim Källströms yviga spelvändarvänster. Anders Svenssons tiqui-taca-trippande ankfötter. Sebastian Larssons välutbildade passningsfötter, Ola Toivonens kluriga divfötter (som blir bättre ju trängre det är), Rasmus Elms spelintelligenta funktionsfötter.
Vi får inte se så mycket mer än uppvärmning av träningarna längre – i går stod vi i solen i en kvart och tittade – men ett par passningsövningar hann både börja och sluta, och de visade samma sak som hela det här lägret gjort.
I en tid där Holland blivit cyniska, Tyskland charmanta och England fysiskt svagt har Sverige blivit ett lag som vill spela kortpassningsspel genom mittfältet.
Frågan är bara hur.
Svaret? Oavsett hur Erik Hamrén tänker så måste han tänka på Rasmus Elm.
Sverige har fem spelskickliga mittfältare till fyra platser, och den mest funktionelle av dem är Elm.
Sätt honom till höger och du får en inläggsspelare, sätt honom till vänster och du får en centrerande avslutare som lämnar korridoren fri, sätt honom som defensiv mittfältare och du får en playmaker som gärna sticker framåt.
Elm sticker ut
Elm kan placeras på alla platser utom på bänken – han är för bra för det – och hans placering kommer att avgöra på vilket sätt Sverige tar sig an den här turneringen. Jag ser honom helst som vänstermittfältare, eftersom jag inte tror på experimentet med en ovan Ola Toivonen i den rollen och eftersom jag fortfarande tror att Anders Svensson är bra nog för att lösa den defensiva mittfältsrollen.
Vad Rasmus själv vill har alla Sveriges journalister frågat de senaste dagarna, de flesta har frågat två gånger.
– Jag har sagt det så många gånger: Det kändes bra mot Island som defensiv mittfältare, det kändes bra mot Kroatien som högermittfältare och det kändes bra mot Serbien som vänstermittfältare. Så är det bara.
Även om det här laget är fullt av snälla pojkar så sticker Rasmus Elm ut. Han må vara ung, men han har en fotbollshjärna som levt flera liv. Han må vara 80-talist, men han beter sig som en kollektivist.
Häromdagen pratades det om frisparkar. Anders Svensson hade sagt något om att Rasmus kanske inte tog för sig tillräckligt när det skulle slås frisparkar, att han släppte ifrån sig ansvaret till någon annan. Var han inte… för snäll?
– Man kan aldrig bli för snäll, log Elm.
Det är lika obegripligt som lättbegripligt att han och Zlatan Ibrahimovic förstår varandra så bra på en fotbollsplan. Det finns ju absolut ingenting som förenar deras personligheter – ni kan roa er med att fundera på vem som hade gått under först; Zlatan i Broakulla eller Rasmus i Rosengård – men de har samma totala omsorg om sitt fotbollsspel.
U21-generationen ska bli vuxen
Rasmus Elm tappar nästan aldrig bollen. Till och med när han höjer svårighetsgraden gör han det med något slags… förnuft. Man skulle kunna stämpla honom med samma etikett som Frankrikes förbundskapten Laurent Blanc använde för ett par dagar sen när han skulle beskriva sin mittfältsmotor Yohan Cabaye:
– Den där, han andas fotboll. I morgon kan – måste – Rasmus Elm spela från start i sitt första stora seniormästerskap, och han har inte kommit hit eftersom han är Broakullas snällaste Bamse. Hans unika kvalité är inte ens hans fina fot, utan hans spelintelligens. Det har ännu inte skrivits en enda text om Elm som inte innehåller ordet, så jag frågade honom vad det betyder.
– Att man försöker ligga ett steg före hela tiden. Det snappade jag upp när jag var liten och spelade med äldre spelare. Drällde man lite så fick man sig en kyss. Det är svårt att förklara, men det har nog bara utvecklas med tiden.
Igår drog en elektrisk hetta genom Kiev, Uefa höjde säkerheten kring supporterområdet och från den stängda träningen kunde vi inte se mycket mer än att Johan Wiland specialtränade sitt spel med fötterna.
Imorgon ska vår gyllene U21-generation bli vuxen på allvar. Mikael Lustig, Martin Olsson, Rasmus Elm och möjligen Ola Toivonen kommer att gå in i en EM-premiär och försöka vara allt vi trodde att de skulle bli.
Var snäll och visa dom nu, Rasmus.