Bank: Skarpt läge för första gången
Skadade spelare, osäkra spelare, ett spel som ska utvecklas – och Slovakien runt hörnet.
Jon Dahl Tomasson har tagit ut sin fjärde trupp.
För första gången är läget skarpt.
Jag vet inte om Sveriges danske förbundskapten byggde mycket lego som liten, men jag antar det. Han verkar inte rädd för att försöka få ihop bitar som inte verkar passa.
Här är vad han hade att berätta den här gången:
Alexander Isak har skadat tån. Jens Cajuste och Mattias Svanberg är inte tillgängliga, Emil Forsberg inte tillbaka fullt ut från sin skada. Målvaktssidan är osäker. Isak Hien och Victor Nilsson Lindelöf likaså. Slovakien är ett väldigt bra lag. Senast ställde Sverige upp med en extremt orutinerad startelva.
– Och så, la han till, vi vill fortsätta utveckla vårt spel.
Jo, mycket pusslande blir det.
Pressen har skruvats upp
Rubrikfrågorna inför just den här truppresentationen handlade annars, förstås, om Hugo Larsson – ett tema som börjar kännas trött vid det här laget.
En ung spelare gjorde vad Gen Z-gänget gör oavsett bransch, de förväntar sig att bli chefer efter två veckor på jobbet. En ledare hanterade det ovanligt öppet och direkt, och följderna blev vad de blev.
– Media skriver om det som händer i landslaget och… I love it! Landslaget är allas, säger Tomasson.
Visst. Men det innebär också att pressen skruvats upp, en liten fråga har laddats med onödigt stort värde för både spelare och tränare.
Hugo är med i truppen, han kommer att vara med i hundra trupper till i sin karriär, men vet inte om han kommer att rucka på Salétros-Ayari-duon som (faktiskt) gjorde ett väldigt bra balansjobb senast.
Andra frågor är intressantare den här gången, det stora pusslet att lyckas kombinera olika tendenser.
Mejla Bojan och fråga
Så här:
Skadekriserna är inget nytt fenomen kring landslaget, Janne Andersson drogs med det i två år och försökte också ”utveckla spel” samtidigt som han knappt hade en startelva som satt ihop. Mejla bojan.djordjic@viaplay.se om ni vill veta hur det funkade för honom.
Nu vill Tomasson kliva framåt, men samtidigt få ordning på grunderna.
Den här truppen, med fyra målvakter och 24 spelare, har kvalitéer vi är bekanta med vid det här laget: Dejan Kulusevski gjorde en historiskt bra insats mot Man United i helgen (i den där centrala rollen där han kommer att bli som bäst), Viktor Gyökeres behöver en chans för att göra två mål, Sebastian Nanasi flyger i Alsace, Gustaf Nilsson har varvat upp poängproduktionen i Belgien.
Å andra sidan:
Någon som sett en hel målvakt? En mittback? Högerback? En balanserande mittfältare att luta sig mot?
Och nu ska de till Bratislava och möta ett av EM:s stora succégäng. Vet ni vad Slovakien har? De har erfarna mittbackar och ytterbackar som spelar Champions League-fotboll (Skriniar, Hancko), de har ett fenomenalt mittfältsankare (Lobotka), de har Newcastles målvakt (Dubravka).
Det hade verkligen känts fint att ha med Alexander Isaks trollfötter på den här resan, men det är som det är med den saken.
Lekte han med lego?
I skarpt läge ska Sverige ställas mot en inverterad upplaga av sig själva, ett lag som är superstadigt defensivt men som ändå gör en del mål. Jag ser det som det första riktiga testet på hur rotad Jon Dahl Tomasson är i sitt uppdrag, hur rätt ute han är i frågorna kring hur långt de kommit, hur mycket de kan söka sig fram utan att tappa kompassen.
En pusselbit till, den viktigaste:
– Vi vill vinna matcher, säger han.
Efter pressträffen växlar vi ett par ord, om Kulusevskis form, Isaks skada, matcherna senast. Innan förbundskaptenen ger sig av kommer jag på att jag glömt att fråga en sak.
Lekte han med lego som liten?
– Lego? Det gjorde väl alla, men nej, inte särskilt mycket alls.