Bäst av alla – nu rasar Helsingborg

Johan Flinck

Superlaget under 2000-talet har problem: ”Måste fortsätta tro”

helskärm

HELSINGBORG. I slutet av juli ledde Helsingborgs IF allsvenskan med fem poäng och hyllades för sin fina fotboll.

Sedan dess har 2000-talets bästa allsvenska lag tagit 16 poäng på 18 ligamatcher.

I dag väntar Mjällby i ett bottenmöte.

Sportbladet åkte till Olympia för att få reda på vad som hänt bortom ett ekonomiskt stålbad och en tragedi vid premiären. 

Den 28 juli i fjol vände Helsingborgs IF 0–2 till 4–2 borta mot IFK Göteborg. 

Fotbollen HIF spelade under våren och sommaren under nye tränaren Roar Hansen hade tagit fotbolls-Sverige med storm under våren och sommaren och man ledde då, efter 17 omgångar, den allsvenska tabellen fem poäng före tvåan Malmö FF. 

Nio av spelarna som startade matchen på Gamla Ullevi är kvar i laget och väntas starta mot Mjällby i dag. De övriga två, Waild Atta och Erlend Hanstveit, valde HIF att släppa i väg respektive inte förlänga med.

Men sedan matchen mot Blåvitt har HIF bara tagit 16 poäng av 54 möjliga i allsvenskan (18 matcher). De enda lag man lyckats besegra är Gefle, BP och Halmstad i fjol (alla tre bottenlag då) samt Häcken i år.

2000-talets bästa lag i allsvenskan ligger nu tolva.

Dessutom väntar i dag en match som inte kan betecknas som något annat än en ångestmatch – jumbon Mjällby på hemma-plan. Därefter väntar nämligen AIK borta och Malmö hemma i allsvenskan.

Sportbladet gjorde ett nerslag i Helsingborg och undrade: 

Vad har hänt?

Eller rättare sagt: Vad har hänt bortom det ekonomiska stålbadet och tragedin vid premiären.

Vill inte bli intervjuade

Det märks tydligt att det är ett pressat lag vi har att göra med. Ledargestalter som Mattias Lindström, Christoffer Andersson och Ardian Gashi vill inte ens låta sig bli intervjuade i ämnet.

Men vi pratar med lagkaptenen Pär Hansson, tränaren Roar Hansen och sportchefen Jesper Jansson.

Den sistnämnde har i alla fall sin analys klar för sig om vad som hände i höstas. Den handlar om att man tappade Alejandro Bedoya och May Mahlangu på sommaren. Men Jansson syftar inte, vilket många andra förklarat HIF:s höstras med, på de båda spelarförlusterna i sig.

– Övriga spelare tappade tron där. Roar kom in i klubben med en väldigt offensiv fotboll och detta nya spel satte sig tio gånger snabbare än jag någonsin hade kunnat föreställa mig. De två spelare som drev den här processen i laget var Mahlangu och Bedoya. De älskade detta sättet att spela och var det någon som sa att vi måste backa hem så svarade de ”Shut the fuck up! Nu kör vi”, berättar Jansson.

– När de båda försvann blev övriga spelare osäkra och började tänka defensivt. 

Man började förlora och ledande spelare krävde att man skulle fokusera mer på försvarsspel på träningarna.

– Det kom inifrån gruppen för träna försvarsspel hade vi gjort mycket förut, under tidigare tränare, säger Jansson.

Under hösten, i samband med att Rachid Bouaouzan fick sparken, avslöjade Sportbladet samtidigt de interna stridigheterna som pågick mellan olika fraktioner i laget.

”Det var en läroprocess i fjol”

För att få ihop gruppen igen har man i år jobbat med Peter Rehnström, konsult inom ledarskap och grupputveckling och som hjälpte laget under guldåret 2011 men där- efter inte varit med förrän nu.

Ett jobb som ska ha gett resultat – om än mer i omklädningsrummet än på plan så här långt.

Men om spelarna hade haft kvar tron på spelidén i höstas – hade ni klarat av att spela så utan Mahlangu och Bedoya på plan, Jesper?

– Klart vi hade klarat det. Imad (Khalili) och Arnor (Smarason) levererade ju mer poäng på hösten än vad Mahlangu och Bedoya gjorde på våren. Men som ny spelare går man inte in och driver processen.

Köper spelarna Hansens spelidé i år då?

– Ja, det var en läroprocess i fjol. Spelarna insåg att vi inte blev bättre defensivt för att vi tränade mer försvarsspel. Nu sitter prestationerna mer i bristande självförtroende, menar Jansson.

Och att ändra något i spelidén är inte aktuellt, trots de svaga insatserna i årets allsvenska.

– Nej, det gäller bara att vara ännu tydligare, säger Roar Hansen, som för övrigt inte vill prata om raset i höstas.

Pär Hansson:

– Vi ska fortsätta med det vi tror på, det vi stundtals visat att vi kan mycket bra. Skulle vi göra något annat nu skulle det nog gå åt skogen.

Lagkaptenen tycker att det är svårt att sätta fingret på varför prestationen är så dålig.

– Att peka på en-två punkter är inte så lätt. Men vi får inte i gång vårt spel. Vi gör många tekniska misstag, slår bort mycket passningar och får därför mycket kontringar mot oss. Vi skapar väldigt lite framåt, vilket gör att motståndarna får tryck på oss, säger Hansson.

Spelarna (och tränarna för den delen) har kunnat skylla raset på flera saker som de inte själva kunnat påverka: förlusten av Mahlangu och Bedoya, det ekonomiska stålbadet, skadan på Andreas Landgren och den fruktansvärda tragedin vid premiären.

Det har man också gjort. Men nu verkar alla överens om att man, efter insatser som den mot Halmstad senast, inte kan gömma sig bakom sådant längre.

– Vi har det vi har, ett bra lag, och vi måste utgå ifrån det. Vi måste förstå var vi ligger och jobba därifrån, säger Hansson.

Krav på Hansens avgång

Hur ska ni vända det, Jesper Jansson?

– Genom att koncentrera oss på det som händer på planen. Där kan jag känna dåligt samvete mot Roar. Jag har inte sysslat med fotboll i mitt jobb på snart ett år.

Det har varit tämligen tydligt att flera ledargestalter i laget, kulturbärare som nämnda Lindström, Andersson och Gashi, inte levererat som förväntat i de senaste matcherna. 

– Så nu vill många slänga in ännu fler yngre spelare. Men jag känner att de yngre inte är riktigt där ännu att axla det ansvar- et i ett så här tufft läge. Men det är klart att de (kulturbärarna) inte kan få hur många matcher som helst på sig, det kan de inte, säger Hansen.

Efter förlusten mot Halmstad restes det krav på Hansens avgång bland HIF-fans på sociala medier.

– Förtroendet för Roar är 100-procentigt så det kan de bara lägga ner. Vi går genom en process, det var därför vi anställde Roar, och den får ta sin tid, säger Jansson.

Hansen själv funderar absolut inte på att ge upp.

Det är han tydlig med och brister ut i en form av brandtal där vi sitter i avbytarbåset efter en träning i veckan och tittar ut över ett tomt Olympia 

– Jag går först! Sen får spelarna ta min rygg. Skjuter folk mig så jag ramlar får någon annan ta över. Men ingen ska kunna säga något annat än att jag gick först i alla fall, dundrar han.

Nerskuren spelarbudget

Laget är som sagt överens om att inte gömma sina prestationer bakom saker de ändå inte kan påverka.

Men när Jesper Jansson analyserar vidare kring HIF:s situation landar han ofrånkomligen i klubbens tuffa ekonomiska sits med en kraftigt nerskuren spelarbudget.

– Tittar man på omsättning och intäkter är vi sexa i allsvenskan. Så i alla mätningar när det gäller att få ut max per krona har vi legat med i toppen hela tiden de senaste åren. 

Imad Khalili är utlånad till Al Shabab i Saudiarabien till sommaren. 

Har ni råd att ta hem honom?

– Ja, det är en win-win-deal.

Ni har alltså råd att betala hans lön?

– Ja, den ligger i budgeten. Men skulle han inte komma tillbaka måste vi se till att få investera i truppen. Vi flyttade upp sju unga spelare till a-truppen i år. Det är egentligen inte realistiskt.

Finns det möjlighet ekonomiskt att värva spelare i sommaren?

– Det hoppas jag. Men vi har inte råd att köpa och betala spelare som Malmö, AIK, Göteborg eller Elfsborg med den ekonomin vi har nu, säger Jansson.

Det verkar nu ha sjunkit in hos de flesta som jobbar i HIF att man inte är ett allsvenskt topplag längre.

– Vi var det i många är men nu är vi inte det, säger Hansson.

I dag väntar alltså Mjällby på Olympia. Ett bottenmöte.

– Det får inte vara ångest när man ska gå ut och spela fotboll på hemmaplan. Men det är klart att det är press på oss, säger lagkaptenen.