GLÄDJE-FNATTEN

Hela stan ville fira med guldhjältarna

GÖTEBORG

En kung.

En drottning.

Mitt på Avenyn i Göteborg i natt.

I en salig blandning av segerchampagne och strilande regn.

Christian Olsson och Jelena Isinbajeva. De var lika överlägsna EM-segrare som de är goda grannar i Monaco numera.

I natt firade de tillsammans på Olssons segerparty mitt på Göteborgs paradgata Avenyn.

Alla var där.

Det brukar ju heta så, men när det gäller Olsson stämde det verkligen.

Vill dela guldet

Gamla hjältar som Patrik Sjöberg, Sven Nylander och norske höjdkungen Steinar Hoen.

Nya hjältar som Olsson själv och ryska damstjärnorna Jelena Isinbajeva och höjdmästarinnan Jelena Slesarenko från OS i Aten.

Och så trestegskungen Jonathan Edwards som dök upp strax före midnatt och slog sig ner i soffan med Olsson för att prata framtid.

Edwards - den gamle trestegskungen.

Men de som var där och betydde mest, var inte lika namnkunniga. Flickvännen Gordana, pappa Bert, mamma Gunbritt, lillasystern Maria och storasyster Anneli.

Och tränaren Yannick Tregaro.

De som stod närmast, de som stöttade under alla de mörka stunder som dök upp under de 21 månader som Christian var borta från friidrotten.

- Det här guldet vill jag verkligen fira med dem som stått mig närmast, säger Christian.

- Det har lika stor del i det här som jag själv. Jag vill dela det med alla.

Pappa Bert är en trygg göteborgare, en ständig optimist och glädjespridare.

Men även han har tvivlat.

- Ja, speciellt då han kom hem från Doha i maj och foten hade svullnat upp. Då var Christian riktigt nere, säger Bert.

- Då undrade även jag hur det skulle sluta. Men han fick enormt fin hjälp och att stå på Ullevi och se honom hoppa hem guldet var fullkomligt underbart.

- Men jag var helt säker på att han skulle vinna. Jag var inte ens nervös.

- Han har alltid varit en vinnare. Jag minns när han började med friidrott som tolvåring. Då sa han; pappa jag ska bli bäst. Jag trodde honom inte. Då. Men han har bevisat att jag hade fel.

Flickvännen Gordana var lika lycklig som alla andra.

"Inte så farligt"

Hon som levt absolut närmast Christian under de två år, där frustration och ovisshet borde ha slitit hårt på vilket förhållande som helst.

- Men jag tycker faktiskt inte att det har varit så farligt, säger Gordana.

- Christian har haft det svårt vissa perioder på grund av skadan, men så är det ju egentligen i alla förhållanden. Det finns både ljusa och mörka stunder. Men då det är som tyngst gäller det att finnas där.

Men lördagsnatten var bara ljus.

Det var champagne, gratulationer, kramar, lyckliga leenden.

Det var champagnekorkar som flög framför fotografernas blixtar mitt på Avenyn, där folkvimlet stannade av för att beskåda showen och få förstod att kvinnan vid Christians sida var världens bästa stavhopperska.

Lika överlägsen som Christian.

Det var en natt som aldrig ville ta slut, även om det kan låta som en klyscha.

Men ingen ville gå hem.

Så lycklig var natten.

Så lycklig var Christian.

Mats Wennerholm