Klantigt, Kalmar
KFF förlorade på en onödig försvarsmiss
Straff eller inte? Jag är inte helt hundra och jag tror heller inte att den ryske domaren Stanislav Sukhinas beslut att inte blåsa när Daniel Mendes föll avgjorde.
Kalmar förlorade på en onödig försvarsmiss men gjorde egentligen tillräckligt för att avancera i Champions Leaguespelet.
Alla som spelat fotboll på en något så när hög nivå hatar hedersamma förluster mer än allt. De är ju detsamma som att man förlorat trots att man inte varit sämre än sin motståndare.
Kalmar är utslaget ur Champions League trots att man till och med var ett bättre lag än Debrecen. Man kan bli jäkligt förbannad för mindre.
Förlusten kan dessutom bli så mycket tyngre för Kalmar eftersom Rasmus Elm än en gång på en upplyst internationell scen visade upp vilken fantastisk fotbollsspelare han är.
Everton, eller vilka andra klubbar det nu handlar om, kan inte ha blivit annat än sugna på att hosta upp några miljoner till för att få hans namnteckning så fort som möjligt på ett kontraktspapper och då är det adjöss till ett försvarat guld för Nanne Bergstrands fina lagbygge.
Inte så att Rasmus Elm dominerade varenda minut av matchen. Däremot bjöd han på en extra kvalitet nästan varje gång som han fick bollkontakt. Kalmar i dag är ett bra svenskt fotbollslag men utan Rasmus tappar det sin avgörande spets.
Onödigt mål
Debrecens 1–0-mål kändes onödigt även om det var en väldigt smart passning som gav Joszef Varga friläget han iskallt utnyttjade. Enda gången i matchen som Kalmars försvar tappade sina positioner i mitten vilket straffades hårt.
Men Kalmar reste sig starkt och var inte långt från att kunna vända till de 4–1 som krävdes. När satt man senast och var besviken för att ett svenskt klubblag blivit utslaget i en internationell turnering därför att de inte vunnit den storseger det varit värt?
Rasmus Elm var den helt store men det bjöds många individuella prestationer i hemmalaget.
Som Henrik Rydströms. När dominerade senast en svensk mittfältare en Europacupmatch så kraftigt?
Rydströms bollvinnande och hans passningsspel var klockrent. Låt vara att han spelar med svensk fotbollshistorias mest överdrivna säkerhetspassningar – ni har väl sett hur Henrik, vänd med vänstersidan mot motståndaren, har 70 cm mellan stödjeben och insidestillslaget med högerfoten när han skickar iväg bollen – men det håller bollen inom laget och det är det som gäller.
Hans betydelse som inspiratör och pådrivare är också enorm. Rydströms tuffa tackling direkt efter paus var av typen som är värd ett gult kort både för förseelsen som sån och för Kalmar som lag. En tydlig signal från lagkaptenen om att nu jävlar kör vi på för fullt och grejar det här. Inga halvmesyrer. No pain, no gain. Det gör ont att vinna.
Nannes coachning tveksam
Daniel Mendes sprang rätt men hade inte flytet i avsluten precis som Tobias Eriksson som också hade oflyt med sista touchen.
Samtidigt som jag lider med Kalmar för att man åker ut har jag för en gångs skull tvivel om Nanne Bergstrands coachning. Hans byten kändes som chansartad gambling lång väg.
David Elm ut efter ett mål och en riktigt bra insats med vårdat bollhållande och säkert passningsspel. Sobralense ut – lagets joker – liraren som ensam kan vända och avgöra en match ur så gott som ingenting.
Nanne sökte efter någon sorts effekt men den uteblev tyvärr.