... men det är när folk dör vi pratar allvar

LONDON. Så hur var fotbollslördan?

Ni satt allihopa därhemma och skrek över domartabbar, osannolika målfester, sensationer och styrkedemonstrationer, men var inte allting rätt triviala företeelser, ändå?

Det är när folk dör på plan vi pratar allvar.

Jag vet inte, men jag vänder mig till den yngre generationen fotbollsfans:

Ni kanske sket totalt i beskedet att Motherwells lagkapten Phil O´Donnell segnat ner död på planen, ni kanske ryckte på axlarna och fortsatte babbla om den där Tottenham-straffen som borde slagits om, offsidemålet som räddade tre poäng åt Chelsea eller den misstänkta handsen på Arsenals Eduardo.

Skänk en tanke till Upton Park

För så är det ju, om vi ska tala klarspråk:

Ni gapar och skriker och tycker att ett domslut hit eller dit är hela världen, ni hatar vissa andra mer än ni älskar era egna, ni är skoningslösa i era bedömingar, ni håller era idoler högre än era egna föräldrar, ni skickar vidriga mejl till journalister och ni tycker att ni själva är de enda som begriper fotboll. Och ni hatar, hatar, hatar.

Fair enough.

Lev det livet, då.

Men skänk åtminstone en sekunds tanke till det som hände på Upton Park i östra London i går, det värmde i alla fall mitt hjärta.

Carlos Tevez kom tillbaka, den här gången i Manchester Uniteds tröja, och han fick en alldeles makalös hyllning före kick off. Jag har aldrig upplevt nåt liknande. Hela Upton Park bara LÅG med honom och han njöt av varje sekund.

Är det inte underbart att vissa fans kan visa sån förbjuden kärlek?

Är det inte skönt att man också kan vissa uppskattning över gränserna och inte vara så förbålt inskränkt?

Man blir tårögd

Tevez räddade visserligen West Ham kvar i Premier League i våras och Hammers fans fick ingen chans att avtacka honom efter det, men de scener som utspelade sig på Upton Park i går gav mig ändå tårar i ögonen. Man blir ju känsligare för såna saker desto äldre man blir,

Nu tog Sir Alex Ferguson, som var förpassad till läktaren med sin mobiltelefon, Tevez av planen efter 64 minuter. Argentinaren hade sett tämligen ointresserad ut av att sänka sin förra klubb.

Å andra sidan såg hela United ointresserat ut i går. Det stod klart att laget ville spara energi och ”vinna fult”, men det är ett farligt spel att spela.

Sir Alex gratulerade

När Cristiano Ronaldo missade den straff som skulle gett United en 2-0-ledning och tre säkra poäng tände hemmalaget till på alla de berömda cylindrarna, och efter att lillebror Ferdinand (Anton) och klippan Matt Upson nickat in varsitt mål framstod West Hams seger som rättvis.

– Jag har ingenting att klaga på. De såg starka och motiverade ut. De förtjänade segern, sa Sir Alex efteråt.

När hörde ni nåt sånt senast?

Annars:

Arsenal återtog därmed ligaledningen efter 4–1 borta mot Everton. Siffror som låter oerhört imponerande, men det var en tajt match to the bitter end.

Chelsea hade tur med ett offside-domslut när Kalou sköt 2–1 mot Newcastle i den 87:e. Betyder mycket för Chelsea, kan betyda stora konsekvenser för Big Sam i Magpies.

Spurs–Reading gav åtta mål i andra halvlek, 6–4 totalt, och är det nåt lag man ska kolla på om man vill se mål är det givetvis Tottenham. Elva gjorda på de två senaste.

Reading har förlorat en bortamatch med 7–4 och en annan med 6–4. Helt osannolikt.

Dimitar Berbatov...fyra mål i går. Vilken man.

För övrigt anser jag att Sebastian Larsson, Birmingham, måste spela i den svenska startelvan mot Grekland i EM.

Följ ämnen i artikeln