Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Hildegard, Magnhild

Wennerholm: Småkronorna har det som krävs för seger

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-12-29

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

OTTAWA. Ny JVM-seger mot Slovakien och det känns redan som Småkronorna har de där riktiga matchvinnarna även i år.

?En suverän målvakt i Jacob Markström.

?Ett radarpar som klickar i Oscar Möller och Mikael Backlund.

Ett power play som imponerar.

Det är ungefär så det brukar se ut när Sverige vinner stora mästerskap.

Erik Karlsson, Sverige, jublar efter att ha gjort 3-0.

Nu tänker jag inte skriva att Småkronorna ser ut som ett guldlag efter bara två matcher.

Inte när Kanada har hemmaplan och har rivstartat med två raka segrar och 23–1 i målskillnad.

Kanadensarna har inte haft något större motstånd, men effektiviteten har varit ruskigt bra.

Kanada har gjort mål på vart femte skott om jag räknat rätt.

Svenskarna har inte varit lika effektiva men det finns massor som redan talar för en repris av fjolårets drömfinal.

Ingredienserna finns där.

Det finns en avgörande skillnad mellan det svenska lag som tog JVM- silver i fjol och det som jagar guld i år.

Jacob Markström är en bättre målvakt än Jhonas Enroth.

Då ska alla veta att det inte är någon negativ kritik mot Enroth.

Han är en av de bästa JVM-målvakter Sverige haft. Då förstår alla hur bra Markström är och alla förstår också vad en bra målvakt betyder i ishockey.

Möller betydelsefull

Min kanadensiska bänkgranne skakade på huvudet då han såg att Markström väger 84 kilo enligt programmet.

Han hade gissat på 120, påstod han.

Det visar väl bara hur stor Markström såg ut där i det svenska målet.

Dessutom tror jag att Oscar Möller kan komma att betyda lika mycket eller mer för det här laget än den stora stjärnan Patrik Berglund gjorde i fjol.

Han är också med i ett svenskt power play som kan bli ett segervapen i tätare matcher än den här.

Oscar Möller, Mikael Backlund och Marcus Johansson framför Victor Hedman och Erik Karlsson skapade konstant press i slovakernas zon i power play i går.

Jag kan inte låta bli att tycka att Frölundas Erik Karlsson är väldigt lik Nicklas Lidström.

Inte bara för att Karlsson också spelar med nummer 5 på ryggen, utan för sättet att åka skridskor och röra sig på blå i power play.

Det är lite av samma lilla krökning på ryggen och båda är lite spensligt byggd.

Förutom att Karlsson är rightare då.

Men det är ju ingen nackdel som back.

Erik Karlsson är en publikfavorit här i Ottawa, eftersom han är draftad för Senators.

Ett lag i väldigt stort behov av backar.

Det är Sveriges tur

Men för att vinna guld i ett JVM krävs inte bara rätt ingredienser.

Det krävs en hel del tur med studsarna också i avgörande ögonblick.

Men det känns som det är Sveriges tur att ha det den här gången.

Det blåste något fruktansvärt i Ottawa i går.

Det var vindar på upp till 100 kilometer i byarna och när jag skulle gå till höger ut från hotellet blåste jag åt vänster.

Jag var inte riktigt redo på den överraskningen.

Det var väl ungefär samma motvind för Kazakstan – 0–24 på två matcher nu.

Sa någon blåbär?

Varje gång jag ser hockey på liten rink förbannar jag den europeiska konservatismen som gör att vi håller fast vid hav av ytor hemma.

Det skulle skapa ett helt annat spel än det vi bjuds på i elitserien just nu.

Högre tempo, fler målchanser, roligare hockey.

Precis som här i JVM.

Underhållningsvärdet skulle höjas 100 procent direkt.

Och det är väl underhållning hockey handlar mest om i dessa dagar, då det gäller att locka publik till alltmer halvtomma arenor?

Följ ämnen i artikeln