Vem vill somna om till den här storyn?
LONDON. Och det här är alltså dagen då tidningskioskerna i norra England springs omkull i ett moln av damm...äh, excuse me, i en kaskad av regnvatten.
Inte för att Sven-Göran Eriksson tog Manchester City till FA-cupens fjärde omgång, vem vill somna om till den storyn?
Men Elvis uppstod ju igår och då blir det en del lösnummer.
Det här handlar alltså om Stålmusen och Ismannen och om vi börjar med den förstnämnde så tror jag inte jag sett nåt mer patetiskt på länge:
Newcastle mötte Stoke (det blev 4–1) och några minuter in på matchen klev Kevin Keegan in på St James´Parks läktare, flugen till stan med helikopter.
Han möttes av ett jättejubel från en publik som FÖRDUBBLATS sedan beskedet kommit om att Keegan tar över som manager (matchen fick till och med skjutas upp så att alla kom in).
Han pussade och kramade dignitärer, sponsorer, klubbägare och tjusiga damer till höger och vänster, det var en hjältes hemkomst från en resa i rymden där han räddat jorden genom att landstiga på en hotande himlakropp och sprängt denna med sjuttiotvå handgranater och en dynamitgubbe. Såsom endast en stålmus klarar.
Elvis i Las Vegas
Han vinkade sen till Newcastles svartvita armé av desilullsionerade, bedragna, grundlurade men ännu en gång så nytända fans medan tv-kommentatorn i BBC skrek:
– Kevin Keegan is in the building!
Elvis Presley i Las Vegas, alltså.
Det var tammefan så man ville vomera.
Mina damer och herrar:
Nytt engelsk rekord i självbedrägeri.
När det sorgliga Newcastle till och med misslyckades med att värva Harry Redknapp gick alltså ägaren Mike Ashley fansen till mötes och övertalade Keegan – den lille legendariske spelaren som gjorde succé som manager på St James´Park 1992–1997 – och fick honom att göra comeback i ett jobb som han lovat att aldrig återvända till och som han aldrig kommer att klara av.
Kevin Keegan var nära att vinna ligan 1995-96 när Newcastle ledde med tolv poäng. Men han slutade ändå som loser när Manchester United hann i kapp och förbi. Det som gjorde honom till en stor hero bland Magpies fans var dock det flärdfulla, attackerande sättet att spela fotboll, det blev mål i massor åt båda hållen och Newcastle bjöd sannerligen på underhållning.
Men fotbollen har förändrats väldigt snabbt och väldigt mycket de senaste åren.
Keegan sa häromveckan att han inte sett en match live sen han fick lämna Manchester City 2005. Han var redan då så taktiskt naiv att det var plågsamt att se... vem minns inte när han ställde upp med en trebackslinje mot Arsenal – med Richard Dunne som högerback mot Thierry Henry – och det stod 0-4 innan folk hunnit sätta sig på läktarna?
Keegan var en flopp i City. Han var dessförinnan en flopp i det engelska landslaget, kanske den sämste förbundskapten landet haft.
Sen dess har fotbollen blivit ännu mer taktiskt slipad, mycket mer en hjärnornas kamp på bänken än den glada och charmiga tuta-och-kör-variant som Keegan gjorde lyckliggjorde Skatornas fans med för elva år sen.
Logiken finns hos 14-åringar
Så var finns logiken i att utse honom som efterträdare till Sam Allardyce? Varför sparka en taktisk idiot och ge jobbet till en ännu värre?
Jo, den logiken finns i Newcastle. Hos 14-åringarna som stod och sjöng hans namn utanför arenan igår och inte fattar vilken dålig tränare Kevin Keegan, mannen som kallades Stålmusen som spelare, är. Två, tre matcher... sen är klubben tillbaka i samma elände som vanligt.
Sven-Göran Eriksson, Ismannen, gjorde ett bättre jobb för England. Han gör också ett bättre jobb för Manchester City.
Det skulle inte förvåna mig om han också kommer att göra ett bättre jobb än Keegan i Newcastle en dag. Jag är ledsen att jag inte kan skaka av mig den känslan, men jag upprepar: Svennis går dit pengarna finns och om inte doktor Shinawatra (som såg bister ut på läktaren i går) hostar upp medel till nya lirare snart kommer Svennis att lämna City i sommar.
En sorglig föreställning
Det blev 1–0 mot West Ham (Elano på nick), men det var en sorglig föreställning. Svennis valde helt fel taktik på mittfältet från början, Elano var för defensiv i sin roll och nye Castillo är för tunn för den här typen av fotboll. Han är utlånad till City och efter två och en halv matchs bedrövelse och en axel ur led borde nån i City säga: tack för lånet. Nu kan ni få honom tillbaka.
Det blev något bättre efter paus när Svennis tvingades övergå till 4-4-2 och ett West Ham, där Fredrik Ljungberg byttes ut efter en timme, tappade alla lovande tendenser.
Men City såg inte alls bra ut, och om jag ska vara elak – och det ska jag – undrar jag om Svennis egentligen behöver några nya pengar. Även om han köper van Nistelrooy, Henry, Rooney, Ronaldinho, Ronaldo och Drogba så kommer han ju ändå att fortsätta spela med den oduglige Darius Vassell på topp. Så otroligt envis är han.
Vassell har fått starta tio matcher i rad. Inte ens Kevin Keegan skulle komma på tanken.