Wennerholm: Hela säsongen kan vara i fara för Sanna Kallur
För det som kallats det skadefria landslaget kom allt på en gång OS-året 2008.
Friidrotten blev helt utan medaljer.
Främsta skälet stavas SKADOR.
Det får inte hända igen.
Jag vet att nye förbundskaptenen Stefan Olsson har som högsta prioritet att förebygga skador i framtiden och försöka ta reda på varför så många skadades just OS-året 2008, när alla hade rekordstora medicinska resurser.
Alla finalhopp utom Carolina Klüft och Emma Green var skadade förra säsongen.
Stefan Holm hade sin onda häl, Mustafa Mohamed en smärtande vad och flera förkylningar, Johan Wissman en baksida och Susanna och Jenny Kallur sina stresssfrakturer. Linus Thörnblad fick skjuta på sin säsongspremiär en månad på grund av ljumskproblem och Christian Olsson försvann direkt i comebacken på DN-galan, då han slet upp sin baksida.
Ingen fick den perfekta resan mot OS.
Det är inget ovanligt att friidrottare blir skadade.
Men inte så många på en gång.
Det värsta är att även 2009 års säsong hotad för Susanna Kallur.
Stressfrakturer är ett elände, som läkarvetenskapen ännu inte kan tidsbestämma.
Det kan ta två månader.
Eller det kan ta ett år.
Chansen att Sanna ska kunna tävla inomhus är mikroskopisk.
Kan ta ett år att bli kvitt skadan
Det stora problemet är att även utomhussäsongen kan ryka i värsta fall.
Har hon samma läkningstid som tvillingsystern Jenny – med samma genuppsättning – tar det ett år att bli kvitt stressfrakturen i höger skenben.
Ingen kan bestämt säga hur lång läkningsprocessen är, men med facit i hand skulle Sanna ställt in sin säsong redan i juni i stället för att jaga en OS-start.
Men det är lätt att vara efterklok.
Jag hoppas att Stefan Olsson gräver lite i vad som gick snett och vad avgående landslagsläkaren Sverker Nilsson hade för ansvar för skadeutvecklingen.
Sverker gjorde sig ju känd som mannen som avskaffade ordet skada.
Det spelade ingen roll om någon blev utburen på bår.
Det var ändå bara en känning.
Jag vet inte varför det ska vara så skämmigt att prata om skador inom friidrotten.
Självklart kan jag förstå att det inte är någon bra reklam om man jobbar för det medicinska team som är anställt för att behandla och förebygga just skador.
En frisk Sanna hade tagit OS-guld
Och att det kan vara svårt för vissa tränare att erkänna att de pressat sina aktiva över gränsen.
Men det går inte bara att låtsas som det regnar.
Det krävs öppenhet för att lära av misstagen och se till att de inte händer igen.
En frisk Susanna Kallur hade tagit OS-guld i Peking.
Sanna mina ord.
Det var nästan dubbelt grymt att okända amerikanskan Dawn Harper tog OS-guldet på exakt samma tid som Sanna inledde säsongen med i Berlins Golden League den 1 juni – 12,54.
Sanna var god för att springa under 12,40 i somras – om hon hade fått var frisk. Och jag ser verkligen fram mot Jennys comeback.
2XKallur gör alltid livet lite roligare – både på och utanför banan.
Det är nu under hösten som grunden läggs för nästa friidrottssäsong.
En säsong utan Stefan Holm, som var den ende som tog sig till OS i toppform och också tog bästa svenska placeringen med sin fjärdeplats.
Största guldhoppen inför sommarens VM i Berlin är tyvärr också de två största frågetecknen.
Susanna Kallur och Christian Olsson – om han gör comeback.
Det är bara att hålla alla tummar som finns.