”Skulle leda till slutet för OS...”

IOK om den kritiserade olympiaden

Petra Thorén

PEKING. IOK-presidenten Thomas Bach sätter sina knutna nävar mot varandra och betonar:

– Om vi tar en politisk ståndpunkt och hamnar mellan politiska krafter utsätter vi de olympiska spelen för en risk.

Med de orden öppnades OS i Peking 2022 – Kinas andra olympiad som kritiserats och bojkottas.

Det har gått 14 år sedan mitt förra besök i Peking. Området kring China National Convention Centre är bekant, men mycket ödsligare.

Sommaren 2008 gick det fint att röra sig fritt, den här gången sätter pandemistängsel stopp.

Det innebär också begränsade möjligheter för utländska journalister att möta kinesiska personer och skildra deras vardag och att spegla det kinesiska samhället.
2008 såg jag OS-invigningen på tv hemma hos en familj i storstadens utkanter. Både den pensionerade lärarinnan Shi Dade och dottern Wang Qing hade rest i världen och tagit intryck från andra kulturer.

De vågade träffa den svenska reporten och berätta om kinesiska traditioner och förhoppningar. Tunga politiska ämnena var känsliga, men Wang Qing konstaterade:

– OS är bra för Kina, men det finns många frågor att hantera sedan när allt är över.

helskärm

”Står bortom alla politiska tvister”

När Kina fick OS 2008 var löftet att landet skulle förbättra sin politik kring mänskliga rättigheter. IOK, Internationella olympiska kommittén, såg en möjlighet att låta idrotten leda till en samhällsförändring.

Vad Wang Qing tycker om utvecklingen efter spelen vet jag inte. Men 14 år senare pekar flera rapporter (Världsfacket ITUC, International Service for Human Rights mfl, Amnesty International) på att trenden är negativ och stora nationer har valt att stå över politisk representation i samband med OS.

Dagen före invigningen i Peking bänkar vi oss, ett hundratal journalister i den stora salen för presskonferenser. 

IOK-presidenten Thomas Bach, i ljusblå skidtröja, kisar ut över den samlade internationella pressen och berättar att den största prestationen med OS i Peking är att 300 miljoner kineser blivit introducerade för olika former vintersporter och påpekar i tillägg att det kommer att förändra världens landskap för vintersport – och för vintersportindustrin...

Den före detta tyska advokaten poängterar inledningsvis också spelens grundläggande värderingar: att under fredliga former förena, bygga broar, allas lika rätt oavsett ras, sexuell läggning, eller politisk tro.

– Vi kan endast lyckas med uppdraget att förena alla i de fredliga spelen om de olympiska spelen står bortom alla politiska tvister. Det är bara möjligt om OS och IOK är politiskt neutrala och inte blir verktyg för att uppnå politiska mål, säger han och påpekar:

– Vårt ansvar är att se till att alla kvalificerade atleter kan komma till de olympiska spelen. Och det har vi uppnått.

Bortsett från ett par avvikande frågor är fokus i frågestunden på IOK:s politiska ansvar sett att ett olympisk spel ska avgöras i en kritiserad regim.

Frågan om uigurerna saknas

Thomas Bach bekräftar att han ska träffa ex-tennisspelaren Peng Shuai under OS, vilket också sker ett par dagar senare. Vill hon starta en oberoende utredning kring sexuellt utnyttjande, skulle IOK stötta det, men det måste vara Peng Shuais beslut, påpekar Bach som inte lämnade några detaljer från den gemensamma middagen.

Inför OS har flera människorättsorganisationer uppmanat aktiva från att kritisera Kina. En mer generös tolkning i IOK:s regler öppnar för den formen av manifestationer, men varningen om att lufta sitt hjärta har inneburit att många aktiva inför spelen sagt att de överväger att låta bli.

Hur skyddar IOK de aktiva om de vill yttra sin syn på den politiska situationen i Kina?

– De aktiva har yttrandefrihet på presskonferenser och i sina sociala medier. Vi har ingen anledning att tro att det inte ska respekteras.

Vad är ditt budskap till den kinesiska minoritetsbefolkningen uigurer? undrar Reuter. 

Det hettar till i salen när den känsliga frågan väcks på kinesernas hemmaplan. Thomas Bach tar sats, beredd på frågan och väl medveten om hur svaret ska formuleras.

– Vi kommenterar inte politiska frågor, givet vår neutralitet. Om vi tar en politisk ståndpunkt och hamnar i mitten av politiska krafter, mellan spänningar, dispyter och motsättningar utsätter vi de olympiska spelen för en risk.

– Till slut skulle du bara kunna genomföra OS i nationer med nationer som är överens. Vi skulle förlora vår universalitet och då skulle vårt uppdrag försvinna. Det skulle leda till slutet för de olympiska spelen.

– I våra samtal med myndigheter kan vi bara dra det så långt att vi kan säga snälla rör inte spelen utan skapa en säkerhet för resorna och organisationen för alla aktiva, ledare, media under spelen, säger Bach.

På en pressträff senare under spelen pressades IOK och arrangören om uigirernas situation. Yan Jiarong, talesperson för Kinas olympiska kommitté, slog då tillbaka.

– Den så kallade tvångsarbetskraften är påhittade lögner, sade hon enligt DN.
IOK:s presstalesperson Mark Adams kommenterade på slutet Jiarongs svar på pressträffen.

– Yans åsikter är inte särskilt relevanta för presskonferensen eller IOK, sade han och fortsatte att IOK är mån om att skydda mänskliga rättigheter inom ramen för spelen.

Dagen efter under invigningen tänder den 20-åriga längdåkaren Dinigeer Yilamujiang, som är uigur och från provinsen, OS-elden.
Uppdraget tolkas som ett politiskt budskap. IOK hävdar att det inte stämmer.

När de sammanfattande höjdpunkterna från pressträffen kommer på hemsidan för OS 2022 finns det mesta med.

Frågan om uigurerna är däremot inte återgiven.

Under spelens gång bubblar kritiken tämligen lugnt under den glänsande ytan.

”Organisationen är perfekt, men det förväntade vi oss. Kritiken kvarstår, det är absurt att Kina är värd för OS. Men de kritiska frågorna bara passerar” menar den tyska skidskytten Erik Lesser.

Så fungerar Aftonbladets samarbete med Amnesty kring medaljens baksida:
Aftonbladet vill under 2022 lyfta problematik med sportswashing, mänskliga rättigheter samt press- och yttrandefrihet kopplat till idrottsevenemang för att förklara och berätta vad som händer bortom medaljer och idrottens miljardrullning.
I det arbetet har vi valt att samarbeta med Amnesty. Aftonbladet är i samarbetet oberoende och styr helt själva vad som publiceras och vilken journalistik vi gör.  Vi tar hjälp av Amnesty som sakkunniga och rådgivande i vissa delar av reportageserien för att ge våra läsare en så bra bild som möjligt kring problematiken.