De mörka siffrorna en varning till klubbarna
Publicerad 2023-08-31
Hallå alla!
Dammet har lagt sig efter fotbolls-VM i Australien, även om Luis Rubiales mamma gör sitt bästa för att hålla det ruttna efterspelet vid liv.
Sportbrevet skrivs av Sportbladets profiler och skickas ut en gång varje vecka via mejl – helt gratis! Artiklar du inte får missa, heta krönikor från våra experter och en massa smaskigt extramaterial. Det här är ett smakprov, för att inte missa nästa brev – signa upp dig HÄR!
Det går att säga mycket om pågående revolutionen i Spanien, men ingen gör det bättre än Johanna Frändén, så jag lämnar det där.
Ett helt annat ämne har upptagit min tankeverksamhet på sistone, fortfarande med kopplingar till damfotboll.
På vägen ner till Nya Zeeland bläddrade jag i brittiska kvinnomagasinet Women’s Health och läste intervjun med kändisen som prydde omslaget, Alessia Russo.
24-årige Russo, från sydöstra England, blev hela landets stora favorit förra sommaren när EM-guldet bärgades. Trist nog, för oss svenskar, är klackmålet i semifinalen mot Sverige troligtvis det ögonblick som definierar hennes karriär allra mest.
Med sina 175 centimeter och respektingivande fysik är hon en fruktad anfallare, nyligen klar för Arsenal. Intervjun i Women’s Health kretsar – inte särskilt oväntat – kring hälsa och kroppsideal, och om hur hon tidigare var besatt av att räkna kalorier och minska i vikt.
– Jag ville dels äta mycket protein, men också hålla kaloriintaget lågt. Jag loggade allt jag åt, var på en riktigt dålig plats med min mat. Till slut var jag inte tillräckligt stark, inte tillräckligt robust. Jag tyckte att jag såg jättebra ut... men på fotbollsplanen var jag inte stark nog, säger Russo.
Alessia Russo ser i dag ett mönster mellan en envis skada och strävan efter att vara smalare (”Jag drog baksida lår, och har ingen annan förklaring än att det berodde på viktminskningen”).
En studie från 2022 visade att 36 procent av de 115 tillfrågade professionella damspelarna led av någon form av ätstörning. Elva procent var ångestdrabbade, och ytterligare elva procent drogs med mild till svårare depression.
Siffrorna gällande ångest och depression är liknande hos andra elitidrottare, för båda könen. Däremot sticker ätstörningar bland kvinnliga fotbollsspelare ut som ett långt mer vidsträckt problem jämfört med andra sporter.
Carly Perry, medförfattare till ovan nämnda studie från University of Central Lancashire, har en teori om varför.
– Vi spekulerar i att de nya kraven på kvinnliga elitfotbollsspelare (exempelvis mediala framträdanden, fans, sponsorer och kommersiella samarbeten) som är ett resultat av den snabba professionaliseringen inom damfotbollen i England leder till ökade ångestsymptom, säger Perry.
I en tid där ”Heroin chic” är på modet igen – ett kroppsideal som fördärvade många av oss födda på 90-talet – kan det vara viktigare än någonsin för klubbar och landslag att hålla spelare under uppsikt och vara beredd på att erbjuda hjälp om så behövs.
Bortsett från Rubiales infantila beteende och behandling av de spanska spelarna var VM i Australien och Nya Zeeland en enorm succé. Det är en välkomnande evolution, men ökad uppmärksamhet kommer nästan alltid med ett pris.
///
... Arsenals Bukayo Saka gjorde förra helgen sin 83 raka Premier League-match, vilket innebar att han slog Paul Mersons gamla rekord. Två spelare med (förhoppningsvis) väldigt olika öden.
... Antalet röda kort i Premier League har för övrigt ökat med 287,5 procent. De nya, stränga direktiven för domarna beskrivs som ”ett skämt” av Fulhams tränare Marko Silva.
... På fredag är det dags för Deadline Day, som Sportbladet givetvis hårdbevakar. Därefter kan vi – tack och lov – spika trupperna och fokusera helt och hållet på fotbollen.
///
Ha det fint så hörs vi om några veckor!
/Frida
Sportbrevet skrivs av Sportbladets profiler och skickas ut en gång varje vecka via mejl – helt gratis! Artiklar du inte får missa, heta krönikor från våra experter och en massa smaskigt extramaterial. Det här är ett smakprov, för att inte missa nästa brev – signa upp dig HÄR!