Flinck: Sävehof är det främsta mästarlaget på sex år

Johan Flinck

Bästa målvakten, mittnian, mittsexan, försvarsspelaren, tränaren, kontringsspelet och anfallsspelet, överlägsna seriesegrare, nio segrar på tio slutspelsmatcher och kvartsfinal i European League...

IK Sävehof är mycket värdiga svenska mästare.

Jag skulle till och med hävda att man är det främsta mästarlaget sedan IFK Kristianstads gulddynasti tog slut 2018.

Det krävs ofta några års distans för att begripa hur bra ett mästarlag egentligen var, inte minst i den svenska handbollsligan som den plantskola i handbollsvärlden den är.

Det är först efter några säsonger, när de ofta unga spelarna i guldlagen kommit längre i sina karriärer, vi i backspegeln inser vilken nivå de egentligen höll redan när de lyfte den svenska mästarpokalen.

Som IFK Kristianstads mästarlag 2016. Man insåg visserligen direkt att det här var ett guldlag med extra allt med tanke på att man tog makalösa 60 poäng i serien, gick igenom kvartsfinal och semifinal obesegrade och krossade Alingsås i finalen. Men när man räknar upp några av spelarna i laget, och beaktar vilka karriärer de sedan fick, förstår man att det här var ett av de bästa mästarlagen någonsin: Albin Lagergren, Kristian Björnsen, Christian O’Sullivan, Jerry Tollbring, Nebojsa Simic och Iman Jamali.

helskärm

Ett annat exempel är Sävehofs dubbla guldlag från 2004–05 med spelare som Kim Andersson, Jonas Larholm, Per Sandström, Patrik Fahlgren och Jan Lennartsson.

Årets mästarlag från IK Sävehof lär inte komma att räknas dit, som ett av de tio bästa elitlagen i Sverige genom tiderna, ens om ett antal år när Óli Mittún, Simon Möller och Felix Möller spelar i topplag i Europa och Michael Apelgren leder det svenska landslaget till mästerskapsfinaler.

Men jag skulle redan nu vilja påstå att det, i tuff konkurrens med förra årets guldlag IFK Kristianstad, i alla fall är det bästa mästarlaget på fem år (se nedan). Det var ett riktigt starkt Ystad man besegrade i finalen (utan ligans MVP och bästa målvakt i 3,5 av 4 finaler), samma Ystad som var det enda lag som kunde hota Sävehof den här säsongen och skickade ut dem i cupen.

Det var en enorm uppvisning och styrkebesked av Sävehof i andra halvlek i kväll.

Sävehof och Ystad blir kvar i toppen

När IFK Kristianstad vann den femte och avgörande finalen mot Sävehof i fjol skrev jag att det kunde vara början på en ny, orange dynasti med tanke på att man behöll i princip hela sitt guldlag medan toppkonkurrenterna försvagades (på papperet i alla fall).

Så blev det inte. Mätta, gamla spelare, Markus Olssons skada och en ny klubbledning som gick i otakt med truppen och inte verkade bry sig om den här säsongen utan lade sitt fokus på nästa grusade de dynastiambitionerna.

Jag gör inte om misstaget och spår en ny gulddynasti för Sävehof.

Även om man får behålla stora delar av laget, till skillnad från klubbens nyblivna guldlag på damsidan, tappar man spelare som bröderna Möller och William Andersson Moberg och gör en liten omstart när Linus Ekman tar klivet upp som ny huvudtränare efter Michael Apelgrens fyra år vid rodret.

Men Sävehof kommer att fortsätta vara med i toppen förstås, precis som de senaste åren då man spelat fyra av fem finaler.

Det kommer Ystads IF också vara. Man behåller hela det rutinerade gardet och kompletterar det med en viss Niclas Ekberg. Har bara ”gubbarna” hungern kvar och slipper tyngre skador blir det minst semifinal nästa år också. Oscar Joelssons fina utveckling bör fortsätta år två under Oscar Carlén och det kommer också intressanta typer underifrån.

Flinck rankar de fem senaste mästarlagen

1. IK Sävehof 2024

Ett ungt men ändå färdigt lag som Michael Apelgren satt sin prägel på i fyra säsonger nu. Vann grundserien med sju poäng, den största segermarginalen sedan Kristianstad 2019. Men den kunde/borde varit större då man bara tog en poäng på de sista tre omgångarna när man redan vara klara seriesegrare och fokuserade på European League. Man avfärdade både Malmö och Kristianstad med 3–0 i matcher i slutspelet och sedan ett mycket bra Ystad i finalen med 3–1 (där man dock var hotade). Men det var i åttondelen i European League mot Hannover som Sävehof visade sin mycket höga högstanivå.

2. IFK Kristianstad 2023

Svårt att skilja årets Sävehof från förra säsongens Kristianstad i toppen här. Poängsnittet på 1,77 är det högsta vi sett i grundserien sedan 2018 (Kristianstad då också) och laget tog en tung trippel: serien, cupen och guldet. Men man utmanades av ett starkt Sävehof i framför allt finalen. Det här var ett moget, stabilt och mycket rutinerat lag men ändå beroende av Markus Olssons fantastiska slutspel för att det skulle bli final och guld.

3. IK Sävehof 2021

Det här mästarlaget var ett rekordsnabbt nybygge av Michael Apelgren, som gjorde sin första säsong som tränare i Sävehof. I december under den här pandemisäsongen låg man just ovanför slutspelsstrecket och hade mycket sjukdoms- och skadeproblem. Men Sävehof avslutade säsongen suveränt när man bara förlorade en av de sista 22 matcherna sedan spelare som Felix Möller slagit igenom och Simon Möller, Pontus Brolin och Emil Berlin tagit viktiga kliv i sin utveckling. Laget gick igenom slutspelet utan att förlora en match sedan nya supertalangen Elias Ellefsen Á Skipagotu börjat leverera på en ny nivå. Men det här var framför allt MVP:n Jonathan Edvardssons lag.

4. Ystads IF 2022

Slutade ”bara” fyra i serien och knappast någon trodde på guld när Ystad, den ständiga underpresteraren med loserstämpeln, gick in i slutspelet. Man var inte ens favorit i kvartsfinalen mot Malmö. Men den vann man och slog sedan ut stora favoriten Sävehof, som dock var sargat, i semin innan man besegrade Skövde i den första finalen sedan 2007 utan Sävehof, Kristianstad eller Alingsås som ena parten. Ett mycket rutinerat lag under Oscar Carléns andra år som chefstränare med spelare som Kim Andersson, Anton Månsson, Philip Stenmalm, Dalibor Doder, Julius Lindskog Andersson och Niklas Kraft.

5. IK Sävehof 2019

Sedan slutspelet infördes 1967/68 hade aldrig ett lag utanför topp-fyra i grundserien tagit guld. Den här säsongen slutade Sävehof blott sjua och blev därför det kanske mest överraskande guldlaget genom tiderna. Under Andreas Stockenbergs ledning, och med Christoffer Brännberger som galjonsfigur, gick Sävehof under den säsongen från ett välkammat, lite präktigt, lag till skitigt och fult. ”Bad boys”-laget som tog stormakten från Partille till den första finalen på herrsidan på sju år.

Fotnot: År 2020 korades inget mästarlag då slutspelet ställdes in på grund av pandemin.