Ikonen gjorde comeback – som 41-åring
Publicerad 2024-06-30 11.11
Tillbaka och med tider som hade gett svenskt SM-guld.
Som 41-åring.
Lolo Jones fick ett av de största jublen då hon ställde sig på startlinjen på 100 häck i de amerikanska OS-uttagningarna.
– Jag är så tacksam. Jag trodde publiken glömt mig, sa en rörd Lolo Jones i mixade zonen efteråt.
Lolo Jones var ett av de största namnen i världen under samma period som Susanna Kallur var som bäst och de möttes alltid i de stora mästerkapen
Både på 60 häck inomhus och på 100 häck ute.
Därför blev amerikanskan ett stort namn även i Sverige.
Hon tog två VM-guld på 60 häck inomhus - 2008 och 2010 - men floppade i de stora utomhusmästerskapen.
Skräll
Vid OS i Peking 2008 var hon på väg mot ett OS-guld, då hon snubblade på näst sista häcken och avslutade karriären med en bobsatsning som gav ytterligare två VM-guld.
Nu är inte Lolo Jones på jakt efter en ny OS-plats.
Hon gjorde sitt sista stora friidrottsmästerskap för tolv år sedan, då hon blev OS-fyra på 100 häck i London 2012.
Och hon har inte varit med på de amerikanska mästerskapen sedan 2015.
Hon la i princip ner friidrottandet redan 2018 och tävlade inte på två år, men har gjort comeback och fortsatt att tävla i mindre sammanhang.
Därför var det en skräll att hon kvalificerade sig till det amerikanska mästerskap som även gäller som OS-uttagning.
Hade räckt för SM-guld
Hon har ett årsbästa på imponerande 13.10.
En tid som räckt för att ta hem SM-guldet i Uddevalla på lördagen, där Lovisa Karlsson vann damernas korta häck på 13.14.
Inte illa av en 41-åring.
Nu hade hon varit skadad i en baksida och hade inte tävlat på flera veckor inför de amerikanska mästerskapet.
– Jag var livrädd inför det första loppet och målet var bara att ta mig i mål utan att bli skadad igen.
Det förklarar till viss del att hon blev sist i sitt heat på blygsamma 14.86, men hon gick ändå vidare till semifinal efter flera strykningar i sista stund.
– Men vi får se om jag kan gå utan käpp efter det här första loppet.
”Hoppas inspirera”
Det kunde hon.
Hon sprang även i semifinalen natten blev lördagen och hamnade på en 25:e plats till slut med tiden 14.50,.
Hon ser ändå som sin uppgift att visa vad som är möjligt även som 40-åring.
– Jag hoppas inspirera alla ungtuppar att du kan fortsätta tävla längre än du tror. För en tjugoåring kan världen rasa samman när du missar en OS-plats. Jag var själv med i min första OS-uttagning för tjugo år sedan och tog mig inte dit. Nu vill jag visa vad som är möjligt.