Holm: Han har en lägstanivå i höjd med Kebnekaise

Stefan Holm

Ny turnering, ny söndag, ny titel.

Robin Söderling fortsätter att dominera på ATP-touren.

Jag trodde aldrig att jag skulle få skriva det här, men i ett avseende är han nu större än Mats Wilander.

Vi har alla våra söndagsrutiner. Vissa går i kyrkan, andra ägnar den heliga vilodagen åt pulshöjande aktiviteter som skidåkning och långpromenader.

Robin Söderling?

Han åker runt i världen och vinner ATP-titlar.

Efter turneringssegrarna i Brisbane och Rotterdam lyfte han i går en pokal över huvudet i Marseille.

Det är svårt att tröttna på de där bilderna – och vi lär få se fler under säsongen.

Bara förlorat en match i år

Söderling har vunnit 17 av 18 matcher i år, vilket berättar att han är starkare än någonsin, både fysiskt och psykiskt.

Personligen trodde jag inte att han skulle vinna Open 13. Västgöten tvivlade förmodligen själv när han efter första set i öppningsmatchen mot Nicolas Mahut kände sig sjukligt trött och kallade in tävlingsläkaren.

Jag vet inte var han hittade nya krafter men när veckan var slut hade han även besegrat Michael Llodra, Dmitrij Tursunov och Marin Cilic.

Robin Söderling blev inte utan belöning. Han – som tidigare hade ett mediokert finalfacit – har nu vunnit sina fyra senaste titelmatcher, en omätbar dos självförtroende och lika mycket respekt bland konkurrenterna.

– Jag har fått bästa tänkbara start på säsongen. Att vinna tre av fyra turneringar har jag aldrig varit i närheten av tidigare. Jag kan bara hoppas att det fortsätter så här, säger Robin Söderling.

Har en imponerande lägstanivå

Samtidigt som jag gläds med 26-åringen tycker jag synd om honom. Om Robin varit född i Storbritannien hade han förmodligen blivit adlad efter den sensationella starten på 2011. Nu kommer han från Sverige, där det är förbjudet att slakta djur utan bedövning, framföra en cykel utan ringklocka och inse en tennisspelares verkliga storhet.

Visst, Robin Söderling är fyra i världen och har varit toppseedad i de tre turneringar han har vunnit. Det är ändå fel att påstå att han bara har gjort sitt jobb.

Tennis handlar om dagsform snarare än positionen på rankingen. Har Söderling en dålig dag kan han få stryk av vem som helst på topp 100, och i år har han bara haft en dålig dag. Det var den 24 januari, då han i Australian Open föll mot Alexandr Dolgopolov.

Att svensken visar upp en lägstanivå i höjd med Kebnekaise imponerar, inte minst med tanke på att det inte går att jämföra tennisen nu och då.

1975, under Björn Borgs storhetstid, fanns 471 professionella tennisspelare enligt ATP:s databas. 1988, då Mats Wilander inledde sitt magiska år med tre Grand Slam-titlar, omfattade rankingen 1 058 namn.

I dag har 1 764 spelare samlat på sig ATP-poäng, så ingen kan påstå att Robin Söderling saknar konkurrens.

Söderlings säsongsinledning slår Mats

Jag önskar att kritikerna kunde se verkligheten som den är i stället för att fortfarande prata om Borgs, Wilanders och Stefan Edbergs segertåg i Melbourne, Paris, Wimbledon och New York.

Visst, de var världsettor och ska bli ihågkomna som de hjältar de är. Att Mats Wilander aldrig lyckades inleda en säsong med att vinna 17 av 18 matcher ska inte förta hans storhet.

Eller hur, Robin Söderling?