Jag förstår om många vädrar blod
INNSBRUCK. Slut, över och förbi.
På det snöpligaste och sorgligaste av sätt.
Ryssarna klådde oss gula och blå.
Vi var chanslösa.
Nu handlar allt om att se till att vi tar chansen till förändring.
Som en blomma som vissnar just när den är på väg att slå ut i full blom. Som en fest som tar slut direkt efter förfesten. Så blev Sveriges EM.
När vi lämnade Tivoli Neu, arenan där vårt landslag blivit så utspelat och utslaget som ett lag bara kan bli, hördes jublande ryska sånger i natten. För EM-festen är ju inte slut. Den fortsätter och vi får inte vara med. Det är en känsla vi kan bli tvungna att vänja oss vid. Vi står vid slutet av en era och nu krävs förändring för att vi inte ska hamna på fotbollens grå bakgård.
Vi är inte bättre än så här
Nu är tid att sluta prata om det som varit och tala om det som ska bli om vi inte vill bli en nation som bara tronar på minnen från fornstora da’r.
Inför mästerskapet hade jag tippat i vår EM-bilaga att Sverige skulle åka ut ur gruppen. Vi är inte bättre än så här. Det gör alltid ont att se den man älskar utan skygglappar, men ibland är det nödvändigt. Vårt landslag är en ålderstigen, lätt bedagad skönhet där flera spelare är med mer på meriter från de där fornstora dagarna än för det de är kapabla att åstadkomma här och nu. I den ryska anstormningen var det smärtsamt tydligt hur mycket vi saknade fart, såväl framåt som bakåt.
I och med att vår störste stjärna kom halvskadad till mästerskapet tappade vi redan på förhand alltför mycket. Zlatan har inte kunnat göra sig själv rättvisa fullt ut. Lägg därtill ner i denna bittra brygd skadorna på Ljungberg, Chippen, Alexandersson, Linderoth och Edman.
Kom lindrigt undan
Det skulle vara lätt att nu ropa på Lagerbäcks avgång, att såga alla till höger och vänster. Inget är enklare, och fegare, än att vara efterklok. Jag förstår om många vädrar blod
efter förnedringen och besvikelsen. Det är mänskligt, om än inte särskilt vackert. De som vill se Lagerbäck i skampålen är lika lågsinta som han själv när han åter pratade om löjliga frågor från medierna.
Käre Lasse, det finns många fler frågor att ställa och du kom lindrigt undan. Det viktiga är att dessa frågor nu ställs av de ansvariga, med förbundsordförande Lagrell i spetsen.
För lika lite som jag kräver Lagerbäcks avgång vill jag utesluta den helt. Ska han ersättas ska det finnas ett bättre alternativ. Ska han stanna måste det till förändringar, på flera plan. Att säga att man inte kan vänta sig mer av ett litet land som Sverige är som att lämna walk-over på förhand. Då kan vi lika gärna lägga ner all verksamhet.
Ett kapitel i fotbollshistorien
Ingen kan ta ifrån vår förbundskapten och den här upplagan av Sveriges landslag vad de gjort. Lagerbäck har genom att ta Sverige till fem raka mästerskap skrivit ett kapitel fotbollshistoria. Spelare som Henrik Larsson och Fredrik Ljungberg har spelat sig in i denna historia, på några av hedersplatserna. Men gamla meriter vinner inga matcher, det såg vi med plågsam tydlighet i går.
Redan efter VM 2006 hade jag velat se nya grepp. Jag förstår att landslagsledningen kört på som man gjort förr, eftersom det fungerat tidigare. Men nu har vi alla kunnat se att den modell och spelfilosofi som gjort så mycket gott för oss inte längre räcker. I VM-kvalet måste vi våga satsa och spela in nya spelare. Inte för att de äldre är dåliga men för att de inte är svensk fotbolls framtid.
Glad att vi inte bedriver häxjakt
Vi måste våga ställa frågan hur en spelare som Kim Källström kan stå utanför förstaelvan. Vi måste fundera på om det är bra lagkaptensskap av Ljungberg att skälla på sina medspelare. Vi måste fundera på hur vi ska kunna föra matcherna mer, komma med samma fart som Ryssland, anfalla och vilja vinna hellre än att vilja undvika att förlora.
Jag är glad att vi i Sverige inte bedriver häxjakt på förbundskaptener. Men jag har samtidigt väldigt för svårt för när folks handlingar inte får konsekvenser, när ingen hålls ansvarig och allt bara rullar på.
Vårt herrlandslag i fotboll är det största vårt lilla land har i idrottsväg och landslaget tillhör folket.
I natt lade sig miljoner svenskar med besvikelsen som sängkamrat. Deras besvikelse är värd att ta på största allvar. Så lyssna till dem, Lars-Åke Lagrell, och ta dig en rejäl funderare på hur svensk fotbolls framtid ska se ut.