I Nordamerika sågs det som en förolämpning mot Crosby
”Jag håller inte med Szemberg till hundra procent”
KÖLN. När återbuden haglade över VM i Tyskland tackade två gamla legendarer ja utan att blinka – tjecken Jaromir Jagr och svensken
Michael Nylander.
För tre år sedan hade de en succéshow på Broadway ihop, som radarpar i New York Rangers. Men även om scenen är mindre i dag, recensionerna inte lika översvallande och benen är tyngre, så vägrar de ge upp.
Så passa på att njuta av en av de sista showerna innan ridån går ner.
Jag är full av respekt för 38-åriga Jagr och hans kärlek till hockeyn.
Jag är lika imponerad av det snart 38-åriga årsbarnet Michael Nylander, som tålmodigt väntade
och bet ihop innan han anmäldes som en av de sista svenskarna till VM-truppen.
Nu möts det gamla radarparet i det som förmodligen blir deras sista stora show på samma is.
Det är en vältajmad föreställning då Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) just tystat sin svenske informationschef Szymon Szemberg och hans kritiska inlägg om alla som tackat nej till VM.
Szemberg sluggade vilt i sin kritik av bekväma, bortskämda hockeyspelare som vägrade ställa upp för sina länder här i VM. Han sågade alla – från storstjärnan Sidney Crosby till svenska mästare som Johan Davidsson, David Petrasek och Martin Thörnberg.
Det väckte en enorm uppståndelse i Nordamerika och NHL, där man ser på saken på ett annat sätt.
En mänsklig rättighet att tacka nej
Där såg man det som nedvärderande mot de som verkligen ställt upp och dragit på sig den kanadensiska eller amerikanska landslagströjan. Och man såg det som en förolämpning mot Sidney Crosby som skjutit Kanada till OS-guld i Vancouver, men som kände sig för sliten för att ställa upp även i VM.
Det är nämligen en mänsklig rättighet att tacka nej.
Till och med NHL-bossen Gary Bettman uttalade sig och fördömde artikeln på IIHF:s sida.
Och natten mot i går försvann den ut i cyberrymden och fanns inte längre att läsa.
Det kan jag tycka var ett brott mot åsiktsfriheten. Alla har rätt att tycka vad de vill och det är bra med debatt.
Men själv håller jag inte med Szemberg till hundra procent.
Han glömmer bort en viktig detalj och det är att många NHL-spelare måste göra mindre ingrepp och operationer efter en lång säsong och där de hålls vid liv på smärtstillande sprutor och rehab istället för träning mellan matcherna i ett Stanley Cup-slutspel.
Det måste de acceptera eftersom klubbarna är deras arbetsgivare.
Problemet är att ett VM skjuter upp alla medicinska ingrepp med ett par veckor eller ibland månader. Då blir också rehabtiden förskjuten lika länge och spelarna har inte en chans att hinna ikapp med sommarträningen inför nästkommande säsong – och ofta med nya skador som följd.
Inget nytt fenomen, det här
Jag förstår spelarnas dilemma.
Jag förstår att de känner sig slitna.
Jag respekterar också allas rätt att tacka nej till något det känner att de inte vill göra.
Därför tycker jag inte heller det går att kräva att de ska ställa upp i VM varje år.
Samtidigt är det här inget nytt fenomen, utan återbuden blir alltid fler under ett OS-år.
Dessutom var tajmingen i Szembergs inlägg den sämsta tänkbara. Den kom i slutet av en turnering som trots allt är en succé och även jag kan faktiskt tycka att det är en förolämpning mot den unga svenska lag som trots allt tagit sig till en VM-semifinal mot Tjeckien i dag.
Men tillbaka till Jagr och Nylander.
De vet ju själva att de inte är i sina bästa år som hockeyspelare och det var nio år sedan som Jaromir Jagr vann NHL:s poängliga för sista gången. Då hade han gjort det fyra år i rad, från 1998 till 2001.
Senaste succén de hade var de två säsongerna i New York Rangers ihop 2005–2007.
Jaromir Jagr är fortfarande ett så stort namn att han kan dra in drygt 70 skattefria miljoner (i svenska kronor räknat) i Ryssland varje säsong, men han är inte den superstjärna han en gång var.
Michael Nylander var glödhet då han värvades av Washington Capitals 2007, men där förvandlades hockeylivet snabbt från himmel till helvete.
Ändå är båda två av den här VM-turneringens verkliga hjältar. Jag har sällan sett Jagr så engagerad i båset, så inställd på att hjälpa sitt lag här i VM. Och Nylander är samma föredöme i Tre Kronor.
Två spelare som blivit varumärken i en hockeyvärld där nummer 68 och en klassisk hockeyfrilla aldrig kan misstolkas och där nummer 92 alltid kommer att förknippas med Michael Nylander hemma i Sverige.
Jag önskar båda en trevlig eftermiddag.
Vem som än vinner.