Wennerholm: Snart rasar gulden in igen
LEIRIA. När lag-EM börjar här i Portugal i dag tillhör Sverige favoriterna.
Att åka ur.
Medan tidigare förbundskaptenerna Ulf Karlsson och Thomas Engdahl badade i guldmedaljer och framgång, har jobbet förvandlats till en mardröm för nye Stefan Olsson.
Men jag tror både han och nye landslagsläkaren Thomas Eriksson var det bästa som kunde hända svensk friidrott just nu.
Det dukade bord som väntade både Ulf Karlsson och Thomas Engdahl var rensat då Stefan Olsson tillträdde.
Bara resterna fanns kvar. Och Thomas Eriksson fick en bunt sjukjournaler i famnen.
Två krishanterare som kunnat konstatera att Sveriges alla framgångar har haft ett pris. Kroppar tränade till bristningsgränsen (Sanna med flera) och ångest bakom segerleendena (som Carro i sjukamp).
Lågkonjunkturen har träffat friidrotten lika obarmhärtigt som den allmänna finansiella kris som pågår i världen just nu.
När hjulen snurrar och gulden trillar in så finns ingen morgondag.
Men den är här nu.
Fallet började i Peking
Svensk friidrotts fall började faktiskt redan i OS i Peking förra sommaren och då tänker jag inte på Sanna Kallurs vurpa
i semifinalen på 100 häck.
Det var faktiskt första gången sedan VM i Göteborg 1995 som Sverige blev helt utan friidrottsmedalj i ett globalt utomhusmästerskap. I OS hade det inte hänt sedan Moskva 1980. Och mycket pekar på att det blir ett till.
Sverige har inga riktiga medaljhopp inför VM i Berlin – om nu inte Susanna Kallur eller Christian Olsson hinner tillbaka.
Ändå tycker jag att det finns hopp.
Sanna och Christian Olsson är skadefria nu. Det handlar bara om att ha ett klokt upplägg inför comebackerna och inte ha för bråttom och gå i samma fälla igen.
Friska och i toppform kan båda ta OS-guld i London 2012.
De kan till och med ta guld i Berlin i sommar.
Så snabbt kan det gå.
I annat fall kommer vindarna att vända redan nästa år.
Blir guldhopp i gen
I EM i Barcelona förvandlas Johan Wissman och Mustafa Mohamed till svenska guldhopp i sina grenar.
Sanna, Christian Olsson och Carolina Klüft är förmodligen friska igen.
Då rasar gulden in igen.
Det är ingen ny era som börjar.
Men den gamla kommer att fortsätta ett tag till.
Där tror jag både Stefan Olssons och Thomas Erikssons största uppdrag ligger.
Det är skönt att fira midsommar i Portugal med tanke på vädret hemma i Sverige.
Så mycket firande blev det i och för sig inte, men en timme vid poolen i går gjorde mig rödare än Lars Ohly.
Det var inte ett moln på himlen, strålande sol och på eftermiddagen klättrade temperaturen över 30 grader.
Borde alltid vara varmt
Friidrott ska alltid gå på de här breddgraderna.
Det ska vara värmegaranti på mästerskapen. Det gynnar både de aktiva och publiken. Och går det åt skogen för svenskarna – som jag tror – hade de i alla fall tur med vädret.
Men nästa år slås ett udda rekord, då inne-VM går i Doha i Qatar i mars.
Det blir första gången det kommer vara varmare ute än inne på ett inomhusmästerskap – och världens första mästerskap med luftkonditionering.