Garpenlöv: En måste-turnering – då släpper Mårts sin spelidé
Vi har ett nytt, uppdaterat och förändrat Tre Kronor på isen.
Från att tidigare spelat en offensiv och pressande ishockey har man nu flyttat tillbaka positionerna där försvarsspelet går i första hand.
Ett klassiskt svenskt landslag alltså.
Det är bra och det är så vi kan nå framgång i VM i Globen.
Det vi har sett så här lång under säsongen är ett Tre Kronor som har blandat och gett och inte övertygat förrän nu på slutet.
I den avslutande hockey Eurotour-turneringen i Brno i Tjeckien övertygade Tre Kronor, men det var inte det offensiva spelet som Pär Mårts pratat om sen han tillträdde som förbundskapten, utan det var det klassiska svenska försvarsspelet som man vann genom.
Sakta men säkert har Pär Mårts flyttat sitt fokus i spelet från att alltid sätta press högt upp i banan till att läsa av och värdera situationerna, göra bra bedömningar och med det hamnat i ett styrspel.
Ett klassiskt gammalt svenskt tänk.
När Pär Mårts tillsattes som ny förbunds kapten år 2010 kom han in med en energi och tydlighet som inte gick att ta miste på.
Pär tog fram ett kompendium som visade hur Tre Kronor skulle spela och delade med sig av det materialet till Hockeysverige.
Det kändes nytt och fräscht och spelarna var positiva. Alla viste vad som gällde och vad som förväntades.
Det var ett nytt tänk där Tre Kronor skulle vinna till varje pris – ta kommandot i matcherna, vara spelförande och alltid sätta press högt upp i banan med intensiv skridskoåkning – och framför allt
vinna av egen kraft.
Tränade inte försvarsspel
2011 var Tre Kronor en period från att ta VM guld i Bratislava och det var ett tydligt bevis på att spelidén funkade.
I stället för att finjustera spelidén har Pär sakta men säker släppt på den och istället anpassat den till materialet i truppen och motståndare.
Det tycker jag är synd.
Tråkigt.
Förra årets kvartfinalfiasko berodde inte på spelsättet utan att det defensiva spelet i egen zon inte fungerade.
Man hade inte fokus på försvarsspelet och tränade inte på det under hela turneringen. Jättemärkligt.
Det gjorde att spelarna blev passiva och ängsliga när det inte var tillräckligt tydligt hur de skulle agera i egen zon.
Det såg man med kraft när Tre Kronor mötte bättre lag och fick spendera mer tid i egen zon.
Ett annat problem, som uppstår när många stjärnor från NHL ansluter, är att förbundskaptener tar ett steg tillbaka och låter NHL-spelarna styra.
Det går bra så länge man vinner, men när man förlorar eller när spelet inte fungerar, krävs det att tränaren kliver in och visar vägen.
Det är NHL-spelarna vana med.
Det hände inte förra året. Mårts var passiv under slutet av VM 2012.
Det är därför vi nu hör Pär Mårts säga att det ska vara en stomme av VM-spelare som spelar i Elitserien eller KHL. Det gör det lättjobbat för tränarstaben att nå ut med sitt budskap.
Sänder bra signaler
Nu stundar Pär Mårts tredje VM som förbundskapten.
Ett VM på hemmaplan med skyhöga förväntningarna där svensk ishockey inte har råd med en ny kvartsfinalförlust. Vi måste spela om medaljerna.
Då har Tre Kronor med Pär Mårts i spetsen dragit i bromsen och släppt sin spelidé, och tänkt om, för att gå tillbaka till det gamla klassiska styrspelet.
Nu pratas det försvarsspel – värdera situationerna och göra bra bedömningar.
Det var precis så Tre Kronor spelade i Czech Hockey Games där man gick obesegrade genom turneringen.
Det sände bra signaler till alla som tittade och allas förhoppningar steg även om jag tror att det kommer att bli tuffare när VM startar.
När det gäller matcherna har tränarnas roller i båset ändrats i varje VM där Pär Mårts har vandrat mellan att ha det övergripande ansvaret till att coacha forwards för att nu vara tillbaka att ha det övergripande ansvaret under matcherna.
Det tycker jag är bra, för Mårts styrka ligger inte i matchcoachning utan i att se helheten och jobba med individerna under match.
Nu ligger ansvaret på Peter Popovic som coachar backarna och Rickard Grönborg som coachar forwards. Det är dessa herrar som ska se till att det är rätt spelare på isen vid rätt tillfälle.
Jag blir orolig när jag ser den svenska truppen som jag tycker saknar spets och kvalité när kravet på en framgång på hemmaplan är ett måste.
Mårts och Tre Kronor måste hoppas på fler stjärnor från NHL.
Avslutningsvis: Lycka till Tre Kronor.