Räkna med dramatik - inför 100 000 åskådare

Sportbladets Thomas Tynander: Båda lagen har klara svagheter

CARMEL

Duellen i den amerikanska mellanvästern, den vi kallar Solheim Cup, blir säkert så jämn och så dramatisk att allt till slut handlar om en liten detalj:

Den lilla röda.

Den anteckningsbok Catrin Nilsmark använde som kapten för Europa redan i Barsebäck, då de vann senast.

Det har snackats mycket om att Europa aldrig har vunnit på amerikansk mark och kanske finns det ett spöke eller så är det så enkelt att hemmapublik avgör här i Indiana, precis som i Sverige, senast.

Men det blir tajt, inför 100 000 åskådare utspridda på bara några få hål.

Båda lagen har klara svagheter, det är nykomlingarna i Europa och tanterna i USA, och båda lagen har ungefär lika många storstjärnor, så det lag med bäst spelare i gruppen mitt emellan kommer att vinna.

Alltså gäller det att Sophie Gustafsson och Mimmi Hjort håller ihop sitt spel, som ett exempel.

Tuff coachning

Men kanske står vi där söndag kväll och konstaterar att det var anteckningarna och funderingarna i den lilla röda som avgjorde.

Europas Catrin Nilsmark hade sin röda anteckningsbok redan för två år sedan och då blev det utklassningsseger.

Har hon som kapten samma koll nu och vågar coacha lika tufft som då, seger till varje pris utan tanke på välgörenhet mot spelarna, så kan det avgöra.

- Jag har med mig anteckningsboken jämt och antecknar så fort jag får en idé, berättade Catrin för mig i går.

Men ingen har vågat titta i den röda, som ju ligger till grund för hur laget används.

Nancy Lopez i USA har ingen bok. Ska jag vara ärlig så tror jag knappt att det är hon som styr i laget, jag tror hon är alldeles för snäll och vek som coach.

I stället tycks Meg Mallon och Julie Inkster ha mest inflytande, om man ska tro amerikanska källor.

Annat, förutom boken, som talar för europeisk seger är - längden.

Fyra av de fem spelare som slår längst på USA-touren, enligt statistiken, tillhör lag Europa (och de är Sophie Gustafson, Annika Sörenstam, Laura Davies och Mimmi Hjort).

Bästa amerikanska på den listan är Pat Hurst, på åttonde. Näst bäst är Christina Kim på artonde.

Det som möjligtvis talar för amerikansk seger är - knutna nävar.

Ungdomarna leder vägen

Europa hade ett lag det slog gnistor om på Barsebäck, och de hävdar själva att det blir samma drag i matcherna den här helgen, men jag tror USA har en trio debutanter (Paula Creamer, Natalie Gulbis, Christina Kim) som visar en glöd vi inte sett i det där laget på många år.

Räkna med att det får de grå pantrarna i laget att vakna till liv som i gamla dar.

En liten detalj:

På Barsebäck blev USA utan pingisbord i sitt lagrum - och gnällde, för de hörde ju hur motståndarna spelade på andra siddan väggen.

Nu försökte de hämnas.

Här i Carmel fick USA ett pingisbord, men inte Europa - för "det fanns bara ett".

Så den europeiska ledningen köpte in ett eget bord, ute på stan. Det anlände i tusen delar och nästan hela laget satt på golvet och skruvade delar, sägs det. Nu har de inlett en gigantisk internturnering i pingis.

Amerikanskornas bord står nästan orört.

Ta det där sista som en vink om hur det kan gå.

Thomas Tynander